En ny studie publicerad i Nature ger en ökad förståelse för hur de Indoeuropeiska språken i Europa vuxit fram. En av de forskare som deltagit i den internationella forskargruppen som tagit fram studien är Christos Economou, doktorand vid Institutionen för arkeologi och antikens kultur vid Stockholms universitet.
Forskning De Indoeuropeiska språkens ursprung och har varit en omdebatterad fråga inom arkeologin.
Till den Indoeuropeiska språkfamiljen hör över 400 språk, bland andra Hindi, Persiska, Grekiska, Latin, Tyska, Gaeliska och de Nordiska språken. Vad forskare nu gjort är att sekvenserat DNA från lämningar av människor som levde i Europa för mellan 8.000 och 3.000 år sedan, för att besvara ett stort antal frågor inom så vitt skilda fält som genetik och lingvistik.
Resultaten visar att det förekommit flera stora folkförflyttningar i förhistorien.
"Vår studie visar att det finns starka genetiska kopplingar mellan kulturerna den Snörkeramiska kulturen, och som uppträder i norra Europa/Centraleuropa för ca 4.500 år sedan, och herdekulturen Yamnaya, vars lämningar återfinns i ett steppområde i nuvarande Ryssland. Det innebär att individerna återfunna i den Snörkeramiska kulturen skulle ha ett ursprung i den Eurasiska steppen vilket i sin tur kan ge oss ledtrådar i hur några av de Indoeuropeiska språken nådde Europa", säger Christos Economou.
Genom att analysera DNA från sextionio förhistoriska individer återfunna i Europa tillsammans med tidigare publicerat material av DNA från förhistoriska individer, daterade till allt ifrån Palaeolitikum till Järnåldern, har forskarna även kommit fram till att det förekom stora förhistoriska folkförflyttningar från den Euroasiska steppen till norra Europa och Centraleuropa.
Studien visar även att de första jordbrukarna som kom till Europa har ett identiskt genetiskt ursprung. De jägare/samlare som redan fanns i Europa när de nya jordbrukarna anlände levde kvar en längre tid och att deras genom över tid blandas med de anländande jordbrukarna.
