EU-parlamentarikern Julia Reda är kritisk till den nya EU-lag som öppnar för censur
På tisdagen röstade EU-parlamentet igenom en lag som ger myndigheter i de enskilda medlemsländerna långtgående befogenheter att blockera och släcka ned webbplatser under förevändning att detta sker för att skydda konsumenter mot skadliga produkter.
https://samnytt.se/ny-eu-lag-ger-myndigheter-ratt-att-stanga-ned-webbplatser-kallas-konsumentskydd/
Befogenheterna utgör en del av ett Consumer Protection Cooperation-paket, men stora delar av det förstärkta konsumentskydd som från början var syftet med lagförslaget har under resans gång skalats bort. Eftersom myndigheter ges rätt att beordra nedstängning av webbplatser utan föregående juridisk prövning, öppnar lagen enligt kritiker för maktmissbruk och censur och utgör därmed ett hot mot medborgarnas demokratiska fri- och rättigheter.
Med hjälp av den nya lagen kan en myndighet i ett EU-land, under förevändning att det handlar om konsumentskydd, tvinga exempelvis en Internet-leverantör att blockera eller stänga en webbplats vars innehåll myndigheten eller regeringen ogillar. Vare sig leverantören eller webbplatsinnehavaren ges i lagen någon möjlighet att motsätta sig beslutet eller få det rättsligt prövat.
En av dem som kritiserat lagförslaget är den tyska EU-parlamentarikerna Julia Reda. Hon varnade in i det sista inför voteringen i EU-parlamentet om riskerna med en sådan lag. På sin webbplats utvecklar hon kritiken.
Reda påtalar att myndigheter redan idag försöker stänga ned misshagliga webbplatser av politiska skäl och nämner den spanska centralmaktens blockeringar av självständighetsvänliga webbplatser i Katalonien nyligen som exempel. Att detta gick så enkelt att göra beror enligt Reda på att de spanska myndigheterna skapat ett system för sådana åtgärder men med officiellt andra syften, bland annat för att stoppa spridning av upphovsrättsskyddat material.
Reda menar att det finns stor risk för en liknande ändamålsglidning med den nya EU-lagen. I beaktande av att det idag finns många regimkritiska aktörer i EU-länderna som med Internet som plattform utmanar regeringar och etablissemang, utgör befogenheter av det slag som myndigheter nu får ett konkret hot mot demokratin.
