MIGRANTERS LÖNER SKADAR DEN SVENSKA MODELLEN

Stefan Torssell 2017-12-14

Under de 30 år jag seglade till sjöss förändrades sjöfarten. Man kan slarvigt säga att ett fartyg blev dubbelt så stort, fick hälften så stor besättning och fördubblade farten. Alltså varje sjöman fraktade åtta gånger så mycket mer last. Dessutom halverades liggetiden i hamn.

Låt oss säga att varje sjöman då tiodubblade sin produktivitet. Jag vet inte vad officiella siffror säger men det är mina iakttagelser. Hur kunde detta ske?

Jo, automatiseringen. Tekniken förbättrades.

Som jungman slet jag med tunga hampatrossar för hand. Senare körde man ut smidiga atlasrep med ännu större dragkraft från automatiska vinschar.

Tre man vid en hampatross ersattes av en man vid en vinsch.

En förtöjning som kunde ta timmar med åtta man på däck kortades ner till en halvtimme med hälften så många.

Som lättmatros luckade jag på träluckor ovanför lastrummen för hand. Senare blev det automatiskt, självstängande stålluckor som manövrerades av matroserna med en remote control.

Man behöver inte vara intelligentare i den moderna sjöfarten, men man måste vara utbildad.

Jungmän och lättmatroser finns knappast längre.

Så ser det ut över hela yrkeslivet i Sverige.

När jag var 13 år arbetade jag på ett tryckeri under skollov och helger. Enkla jobb. Jag hade 3.50 kronor/timmen, slutet 1950-tal. Jag flyttade trycksaker med en pirra, bröt ut stansade pappersfigurer och slängde överskottspapperet i lårar. I dag är de maskiner som användes museiföremål.

Men vad har orsakat denna förändring?

Jo, oljan.

En liter olja kan ersätta 20 mans arbete under en timme. En liter olja kostar några kronor. Det lönar sig att automatisera. En arbetare under tidigt 1960-tal fick 10 kronor i timmen, vilket i dag motsvarar drygt 100 kronor i köpkraft.  En arbetare i dag som sköter en högpresterande maskin kan med lätthet göra 20 kroppsarbetares arbete. Han får 200 kronor i timmen.

Förr kunde man som oerfaren börja direkt på en arbetsplats och dra i hampatrossar, bryta stansade papperstryck och utföra annat enkelt kroppsarbete.

De arbetsuppgifterna existerar inte i dag. Allt är automatiserat för att göra produktionen billigare.

Skulle vi återgå till tidigare sjöfart så skulle vi köra hälften så stora båtar, med halva farten, med dubbelt så stor besättning till dagens löner. Rederiet skulle omedelbart gå i konkurs.

Samhällsexperimentet med enkla jobb till migranter, som Sveriges riksdag håller på med, är rena vansinnet. Att återskapa enkla jobb som ingen efterfrågar för människor med låga eller ingen utbildning alls är så dumt att jag saknar ord. För att okvalificerade ska komma upp i skäliga löner måste den utbildade arbetskraften betala högre skatter för att överföra till arbeten som ingen efterfrågar. Enligt riksdagen måste migranterna slippa skatt så att de ska kunna få skäliga löner.

Ett högautomatiserat samhälle kräver kvalificerade skolor, kvalificerad vård och en fungerande infrastruktur. Allt betalas med skatter. Om en grupp i befolkning inte betalar skatt, måste andra betala för deras vård.

Sveriges riksdags samhällsexperiment kommer att leda till högre skatter eller sämre välfärd för den svenska befolkningen, troligen en kombination av båda.