Med ett EU som har överlåtit sin invandringspolitik till människosmugglarna, har invandringskrisen i Europa nått nya svindlande höjder. Ryktet säger att Fort Europa går att forcera. Från Marocko till Turkiet har människosmuggling blivit en oemotståndlig affärsverksamhet.
Alltifrån småligister till terrororganisationer som Hamas – för 22 000-27 000 SEK per smugglad person – många vill uppenbarligen ha en bit av denna lukrativa verksamhet som skapats av EUs kollektiva passivitet.
I Tyskland, där människosmugglare nu släpper av illegala invandrare på motorvägarna, har myndigheterna reagerat – inte genom att försöka gripa eller avskräcka smugglarna, utan genom att sätta upp nya vägskyltar som varnar förarna för att det kan finnas fotgängare på motorvägen.
Redan innan årets massinvandring började kämpade Tyskland med att försöka hantera nästan en kvarts miljon asylansökningar – och här ingår inte de illegala invandrare som redan finns i landet. Den nuvarande invandringsvågen kommer att öka dessa siffror till rekordhöjder.
Trenden i Tyskland speglar den totala omfattningen av den europeiska invandringskrisen. I juli 2015 kom uppskattningsvis 50 000 flyktingar till Grekland, en ökning med 750 procent. Bara under förra månaden anlände fler migranter än under hela 2014.
Marco Trips, chef för tyska Niedersachsens kommunalförbund, sa till lokalreportrar att "systemet redan har kollapsat". Denna uppfattning delas tydligen av kommunförbund runt om i Tyskland. I ett historiskt grepp har den tyska förbundsregeringen nu kallat in militär för att hjälpa till att sätta upp nya tältstäder och tillhandahålla grundläggande bekvämligheter för den ständigt ökande flyktingströmmen.
Majoriteten av dem som kommer till Europa illegalt verkar inte fly från väpnade konflikter, utan söker bättre liv i ett välfärdsparadis. Europas svar är att slänga pengar över problemet – pengar Europa inte har. Storbritanniens försvarsminister har påstått att landets utlandsbistånd på 12 miljarder pund (167 miljarder SEK) kan "avskräcka" från massinvandring.
Det europeiska välfärdssystemet, som under de senaste årtiondena i allt större utsträckning finansierats av regeringslån, visar nu tecken på en förestående kollaps. Ingen lösning finns i sikte för den grekiska skuldkrisen, trots upprepade räddningspaket i storleksordningen 3 300 miljarder SEK. Trög ekonomisk utveckling, hög ungdomsarbetslöshet och en åldrande befolkning gör den europeiska välfärdsmodellen alltmer ohållbar.
Om mainstream-medierna redan nu påstår att invandrarungdomar i Frankrike och Storbritannien startar upplopp på grund av ekonomisk ojämlikhet, kan man bara föreställa sig vilken omfattning oroligheterna kommer att anta den dag de europeiska välfärdsstaterna inte längre kan finansiera "halva planeten" utan tvingas skära ner på välfärdsbidragen. Europas svar på denna överhängande ekonomiska undergång är att skapa ännu fler bidragstagare eller, ännu bättre, "bjuda in" dem genom att inte säkra gränserna.
Afrikanska migranter campar på stranden i den norditalienska staden Ventimiglia nära franska gränsen, medan de väntar på ett tillfälle att ta sig över till Frankrike. (Bild: AFP video screenshot) |
EU-byråkraterna vägrar inte bara att genomföra basala gränskontroller utan tillrättavisar den medlemsstat som försöker säkra sina gränser. Europeiska politiker och mainstream-medier är på krigsstigen mot Ungerns drag att uppföra ett stängsel längs sin södra gräns. Det amerikanska public service-tv-bolaget PBS sände ett inslag där tittarna fick höra om Ungerns "nya järnridå". Nyhetsbyrån AP citerade icke namngivna "kritiker" som jämförde det ungerska stängslet med "barriärer från kommunisttiden i stil med Berlinmuren".
I Bryssel vill EU-byråkraterna tvinga fram en gemensam asylpolitik för alla 28 medlemsstaterna, och be dem ta emot fler migranter. Enligt denna gemensamma asylpolitik som Bryssel föreslagit, ska de asylsökare som kommer till EU delas upp mellan medlemsländerna.
Ungern, dit 60 000 migranter anlänt hittills i år, främst från Serbien, bjuder fortfarande det mest hårdnackade motståndet till EUs föreslagna politik.
Den ungerske premiärministern Viktor Orbán har rent faktiskt blivit utfryst av övriga europeiska politiker och medier, för att han inte ställer upp på EUs invandringspolitik. Tvärtemot EUs uppfattning har han krävt en "åtskillnad" mellan de EU-medborgare som flyttar inom Europa och de utlänningar som inte tillhör EU. "Det finns ekonomiska invandrare som bara söker ett bättre liv ... Tyvärr kan vi i Ungern inte ge arbete till alla dessa invandrare", sa Orbán och kallade EUs förslag att medlemsstaterna ska ta in ännu fler invandrare för "absurt, på gränsen till vansinne".
Europa, som själv vacklar under en finanskris, kan inte ordna bostäder, arbete och bidrag till de tusentals som varje dag anländer till kontinentens kuster och över dess gränser. Tyska tidningar är fyllda av otaliga reportage om invandrare som är besvikna efter att ha kommit till Europa, nästan alltid följt av reporterns vädjan om omedelbara åtgärder för att ta itu med klagomålen. Dessa "besvikelser" leder ofta till våldsamma sammanstötningar. Poliser över hela Tyskland har fullt upp med att bara förhindra rivaliserande migrantgäng från att ge sig på varandra eller på myndighetspersoner.
Det är dock ingen, särskilt inte medierna, som skyller migranterna för hur de beter sig. Mainstream-medierna i Tyskland vägrar uppenbarligen att lägga ihop två och två, för att inte "underblåsa negativa stereotyper". En kolumnist i tidningen Tageszeitung skrev till och med om en utstuderad regeringskonspiration som driver invandrarna att bli våldsamma – just för att ge dem dåligt rykte.
Tageszeitung publicerade också en historia om de "alarmerande förhållandena" för de flyktingar som kommer till de grekiska öarna. Till artikeln hörde ett fotografi av leende, välnärda och kraftiga unga män som poserade för "selfies" med sina smartphones och höll cigaretter i sina händer. En av dem hade eftertänksamt nog tagit med sig en selfie-stång till sin smartphone, för att kunna fånga ögonblicket då han flydde från en "krigszon" eller akut "ekonomisk misär".
Detta är dock den verkliga tragedin i den pågående flyktingkrisen i Europa: Bortsett från dem som flyr stridszonerna, verkar de flesta migranter som myllrar in över Europas gränser och kustlinjer inte vara i några verkliga eller trängande behov. Ekonomiska skillnader på andra kontinenter bör inte tvinga européerna att öppna sina dammluckor för massinvandring.
Krisen ser ut att ha tillverkats av Europa självt – den framstår som den logiska följden av Europas skulddrivna välfärdssystem och EUs förakt för nationsgränser.
