"London är mer islamistiskt än många muslimska länder sammanlagt", enligt Maulana Syed Raza Rizvi, en av de islamistiska predikanterna som nu leder " Londonistan", som journalisten Melanie Phillips har kallat den engelska huvudstaden. Nej, Rizvi är ingen högerextremist. Wole Soyinka, en nobelpristagare i litteratur, var inte lika givmild; han kallade Storbritannien för "en avloppsbrunn för islamister".
"Terroristerna står inte ut med Londons multikulturalism", sade Londons borgmästare Sadiq Khan efter den senaste dödliga terrorattacken i Westminister. Men tvärtemot ger brittiska multikulturalister näring åt islamistisk fundamentalism. Framför allt är Londonistan, med sina 423 nya moskéer, byggt på den engelska kristendomens sorgliga ruiner.
Hyatt United Church köptes av det egyptiska samfundet för att omvandlas till en moské. St Peter's Church har omvandlats till Madinamoskén. Brick Lane Mosque byggdes på ruinerna av en före detta metodistkyrka. Det är inte bara byggnader som konverteras utan också människor. Antalet personer som konverterat till Islam har fördubblats; och ofta omfamnar dessa det radikala islam, som med Khalid Masood till exempel; terroristen som slog till i Westminister.
Daily Mail publicerade fotografier av en kyrka och en moské några meter ifrån varandra i hjärtat av London. I San Giorgiokyrkan, som konstruerats för att rymma 1230 gudstjänstdeltagare, samlades endast 12 personer för att gå på mässa. I Santa Mariakyrkan var de bara 20.
Den närliggande moskén Brune Street Estate har ett annat problem: den blir överfull. Dess lilla rum rymmer bara 100 personer. På fredagar sprids de troende ända ut till gatan för att be. Med tanke på den nuvarande trenden håller kristendomen i England på att bli ett minne blott medan islam är framtidens religion.
I Birmingham, den andra största staden i Storbritannien, där många jihadister bor och komponerar ihop sina attacker, dominerar en islamisk minaret himlen. Många petitioner har lämnats in om att låta brittiska moskéer kalla islamisterna till bön via högtalare tre gånger om dagen.
År 2020 beräknar man att antalet muslimer som närvarar vid böner kommer att uppgå till minst 683 000, medan antalet kristna som närvarar vid gudstjänster en gång i veckan kommer att sjunka till 679 000. "Det nya kulturella, homogeniserade landskapet i de engelska städerna är här. Det kristna landskapet med statlig religion är på tillbakagång", sade Ceri Peach från Oxford University. Medan nästan hälften av de brittiska muslimerna är under 25 år gamla är en fjärdedel av de kristna över 65. "Om 20 år till kommer det finnas fler aktiva muslimer än kyrkobesökare", sade Keith Porteous Wood, chef för National Secular Society.
Sedan 2001 har 500 kyrkor i London från olika samfund omvandlats till privata bostäder. Under samma period har brittiska moskéer dykt upp med allt tätare mellanrum. Mellan 2012 och 2014 minskade antalet britter som identifierade sig som medlemmar i den anglikanska kyrkan från 21 % till 17 %, en minskning med 1,7 miljoner människor, medan antalet muslimer enligt en undersökning av NatCen Social Research Institute har ökat med nästan en miljon. Antalet kyrkobesökare minskar i en takt som innebär att de inom en generation kommer att bli tre gånger färre än de muslimer som regelbundet besöker moskén på fredagar.
Ur en demografisk synvinkel har Storbritannien blivit allt mer islamiskt på platser som Birmingham, Bradford, Derby, Dewsbury, Leeds, Leicester, Liverpool, Luton, Manchester, Sheffield, Waltham Forest och Tower Hamlets. År 2015 visade en analys att det vanligaste namnet i Englad var Mohammed, inklusive stavningsvariationer som Muhammad och Mohammad.
De viktigaste städerna har enorma muslimska befolkningar: Manchester (15,8 %, Birmingham (21,8 % och Bradford (24,7 %). I Birmingham demonterade polisen nyligen en terroristcell och det finns även en större sannolikhet att ett barn föds in i en muslimsk familj än en kristen. I Bradford och Leicester är hälften av barnen muslimer. Muslimerna behöver inte bli en majoritet i Storbritannien; de behöver bara gradvis islamisera de viktigaste städerna. Förändringen äger redan rum. "Londonistan" är inte en mardröm med en muslimsk majoritet; det är en kulturell, demografisk och religiös hybrid i vilken kristendomen avtar och Islam avancerar.
Tusentals muslimer deltar i en offentlig utomhusbön i Birmingham, England, den 6e juli, 2016. (Bildkälla: Ruptly videoskärmdump) |
Enligt Innes Bowens artikel i The Spectator följer bara två av de 1700 moskéerna i Storbritannien idag den modernistiska tolkningen av Islam, jämfört med 56 % i USA. Wahhabiterna styr sex procent av moskéerna i Storbritannien, medan den fundamentalistiska deobandirörelsen styr upp till 45 %. Enligt en undersökning från Knowledge Center känner en tredjedel av Storbritanniens muslimer inte sig som "en del av brittisk kultur".
Det kryllar också av shariadomstolar i London. Officiellt sett finns det 100 stycken. Ankomsten av detta parallella rättssystem har möjliggjorts tack vare den brittiska skiljenämndslagen och den alternativa tvistlösningsresolutionen. Dessa nya domstolar baseras på avvisandet av de mänskliga rätternas okränkbarhet: de frihets- och jämlikhetsvärderingar som den Engelska allmänna lagen grundar sig på.
Brittiska personligheter fortsätter att öppna dörrarna för sharialagen. En av Storbritanniens ledande domare, Sir James Munby, sade att kristendomen inte längre influerar domstolarna och att dessa måste vara multikulturella – vilket innebär mer islamistiska. Rowan Williams, den före detta ärkebiskopen av Canterbury, och överdomaren Lord Phillips föreslog också att brittisk lag skulle "införliva" vissa element av sharialagen. Det brittiska kulturetablissemanget kapitulerar i rask takt inför islamistiska fundamentalister genom att acceptera deras krav.
Brittiska universitet närmar sig också islamistiska lagar. De akademiska riktlinjerna, "externa talare i högre utbildningsinstitutioner", menar att "ortodoxa religiösa grupper" får tillåtelse att separera män och kvinnor under evenemang. På Queen Mary University i London har kvinnor behövt använda separata ingångar och fått sitta i ett rum utan att kunna ställa frågor eller räcka upp sina händer, precis som i Riyadh eller Teheran. Islamic Society at the London School of Economics arrangerade en gala där män och kvinnor skildes åt av en sju meter hög panel.
Efter attacken mot den franska satirtidningen Charlie Hebdo rekommenderade chefen för MI&, Sir John Sawers, självcensurering och "viss återhållsamhet" i diskussioner om islam. Den brittiska ambassadören till Saudiarabien, Simon Collis, konverterade till islam och gjorde en pilgrimfärd till Mecka. Han kallar sig nu för Haji Collis.
Vad kommer härnäst?
Giulio Meotti, Kulturredaktör på Il Foglio, är en italiensk journalist och författare.
