En libysk imam som uppmanade Allah att "förstöra" alla icke-muslimer tog emot drygt fem miljoner i socialbidrag från den schweiziska regeringen, enligt den schweiziska tv-kanalen SRF.
Abu Ramadan kom till Schweiz år 1998 och fick sin asylansökan beviljad år 2004 efter att ha hävdat att den libyska regeringen förföljde honom på grund av hans koppling till Muslimska Brödraskapet. Sedan dess har Ramadan tagit emot 600 000 schweiziska franc (drygt fem miljoner kronor) i socialbidrag enligt SRF.
Trots att Ramadan har bott i Schweiz i nästan 20 år kan han knappt prata franska eller tyska, och har aldrig haft ett fast jobb. Ramadan, 64, kommer snart ha rätt till en statlig schweizisk pension.
Medan han tog emot pengar från schweiziska skattebetalare uppmanade Ramadan, en välkänd Salafist, muslimer till att undvika att integreras i det schweiziska samhället. Han sade också att schweizisk lag inte bör gälla för muslimer som begår brott i Schweiz. Under en ceremoni predikade Ramadan följande i en moské i närheten av Bern:
"O, Allah, jag ber dig förgöra fienden av vår religion, förgöra judarna, kristna, hinduer, ryssar och shiiter. Gud, jag ber dig förgöra dem alla och att återge Islam sin forntida storhet."
Saïda Keller-Messahli, en schweizisk-tunisisk människorättsaktivist, sade att Ramadan är farlig på grund av hans motstånd mot muslimsk integration: "Detta är en person som inte direkt uppmanar till jihad utan skapar en mental grogrund för det."
Adrian Amstutz, en federal parlamentariker, skyllde denna situation på den schweiziska multikulturalismen:
"Denna skandal är så enorm att det är svårt att tro på den. Imamer som predikar för hat mot kristna och judar, och som kritiserar västvärldens sedefördärv, beviljas asyl och får bo bekvämt som flyktingar på socialbidrag. Allt detta med hjälp av fega och inkompetenta myndigheter som ger full handlingsfrihet åt självbelåtna och naiva assistenter i asyl- och bidragssystemet."
Beat Feurer, en kommunal rådgivare i Biel, den schweiziska staden där Ramadan har bott i 20 år, uppmanade de schweiziska myndigheterna att påbörja en utredning: "Personligen är jag av den åsikten att sådana personer inte har något här att göra. De borde utvisas."
Ramadanskandalen upprepas i länder över hela Europa, där potentiellt tusentals våldsamma och icke-våldsamma jihadister använder statliga bidrag för att finansiera sina aktiviteter. En guide för jihadister i väst – "Hur man Överlever i Väst" – som gavs ut av Islamiska Staten år 2015 tipsade: "Om du kan begära fler förmåner från en regering så gör det."
I Österrike tog över ett dussin jihadister emot socialbidrag som finansierade deras resor till Syrien. Bland de som anhölls var Mirsad Omerovic, 32, en extremistisk islamistisk predikant som enligt polisen samlat in flera hundra tusen euro till kriget i Syrien. Omerovic, som är sexbarnspappa och lever enbart av den österrikiska välfärdsstaten, fick ytterligare bidrag för pappaledighet.
I Belgien mottog flera av jihadisterna vid attackerna i Bryssel och Paris, som dödade 162 personer år 2015 och 2016, mer än 50 000 euro (480 000 kronor) i socialbidrag, vilket de använde till att finansiera sina terrorhandlingar. Fred Cauderlier, talesman för den belgiska premiärministern, försvarade dessa utbetalningar: "Detta är en demokrati. Vi har inga verktyg för att kontrollera hur folk disponerar sina bidrag."
Bara i flamländska Brabant och Bryssel mottog ett dussintal jihadister som krigade i Syrien minst 123 898 euro (ca 1,2 miljoner kronor) i olaga bidrag, enligt justitiedepartementet.
Tidigare rapporterade den flamländska tidningen De Standard att 29 jihadister från Antwerpen och Vilvoorde fortfarande tog emot 1 000 euro (9 600 kronor) i månaden i socialbidrag även efter att de hade rest till Syrien och Irak för att kriga för Islamiska Staten. Antwerpens borgmästare Bart de Wever sade: "Det hade varit orättfärdigt om dessa människor fick ta del av sociala program och till exempel använda sin arbetslöshetsersättning för att finansiera sin medverkan i kriget i Syrien."
I februari 2017 avslöjade den nationella arbetsförmedlingen RVA att 16 jihadister som hade återvänt till Belgien efter att ha krigat i Syrien fick arbetslöshetsersättning. RVA-talesmannen Wouter Langeraert sade:
"Vi bor i en konstitutionell stat. Inte varje syrisk krigare som återvänt sitter i fängelse. Vissa uppfyller alla juridiska villkor: de sitter inte i fängelse, de har omregistrerat sig i sin kommun, de är arbetssökande och så vidare."
I Storbritannien finansierade skattebetalarna Khuran Butt, ringledaren för terrorattacken vid London Bridge och Borough Market i vilken åtta personer mördades och 48 skadades.
Salman Abedi, självmordsbombaren i Manchester, använde studielån och bidrag som finansierats av skattebetalarna till sin terroraktion. Abedi fick minst 7 000 pund (77 000 kronor) under skolåret 2016 även om han då redan hade hoppat av kursen. Abedi tros också ha mottagit bostadsbidrag och inkomststöd för upp till 250 pund i veckan.
David Videcette, en före detta polis som arbetade med utredningen för Londonbombningen den 7/7 sade följande om studielånsystemet:
"Det är ett enkelt sätt för en terrorist att finansiera sina aktiviteter på skattebetalarens bekostnad. Allt man behöver göra är att komma in på universitetet. Det är ofta som de inte har för avsikt att dyka upp."
Professor Anthony Glees, chef vid Buckingham University Centre for Security and Intelligence Studies sade: "Det brittiska systemet gör att pengar finns lätt tillgängligt för jihadistiska studenter som ingen kontrollerar. Det måste göras något åt detta."
Under tiden använde Shahan Choudhury, en 30-årig jihadist med bangladeshiskt ursprung som radikaliserats i ett brittiskt fängelse, pengar från statliga bidrag för att föra hela sin närmsta familj, inklusive tre små barn, till Syrien för att gå med i Islamiska Staten. Familjen försvann över en natt och lämnade alla sina ägodelar i sin lägenhet i östra London, enligt deras hyresvärd.
År 2015 framkom det att tre systrar från Bradford som hade rest till Syrien fortfarande tog emot bidrag. Khadija, 30, Zohra, 33 och 34-åriga Sugra Dawood som reste till Syrien med sina nio barn använde inkomststöd och barnbidrag för att finansiera sin resa.
Senare avslöjade en informationsfrihetsbegäran att Anjem Choudary, en islamist som avtjänar en dom på fem och ett halvt år för att ha uppmanat till stöd för Islamiska Staten, mottog mer än 140 000 pund (1,5 miljoner kronor) i juridisk hjälp som finansierats av skattebetalare för att försöka undvika fängelse. Denna siffra kommer fortsätta att stiga alltmedan hans advokater fortsätter att lämna in överklaganden. Fembarnspappan har tagit emot upp till 500 000 pund (5,5 miljoner kronor) i bidrag, som han har kallat för "jihadsökarnas veckopeng".
Choudary anser att muslimer har rätt till välfärdsbidrag för att de är en form av jizya, en skatt som icke-muslimer måste betala, som en påminnelse om att de för alltid är mindre värda och underkastade muslimerna.
Anjem Choudary, en brittisk islamist som avtjänar ett fängelsestraff för att ha uppmanat till stöd för Islamiska Staten, anser att muslimer har rätt till välfärdsbidrag eftersom de är en form av jizya, en skatt som icke-muslimer måste betala som en påminnelse om att de för alltid är mindre värda och underkastade muslimerna. Han tog emot upp till 500 000 pund (5,5 miljoner kronor) u bidrag, vilket han har kallat för "jihadsökarnas veckopeng". (Bild av Oli Scarff/Getty Images) |
Brittisk media har rapporterat att innan hans häktning tog Choudary emot mer än 25 000 pund (275 000 kronor) per år i bidrag. Till exempel fick han bostadsbidrag på 15 600 pund per år för att han skulle kunna bo kvar i sitt 320 000-pundshus i Leytonstone i östra London. Han fick också 1 820 pund i kommunskattsbidrag, 5 200 i inkomststöd och 3 120 i barnbidrag. Eftersom man inte betalar någon skatt på välfärdsbidrag kan hans inkomst jämställas med 32 000 pund (drygt 350 000 kronor) per år. Jämförelsevis tjänade heltidsarbetare i Storbritannien i genomsnitt 28 200 pund (311 000 kronor) år 2016.
Fler exempel på missbruk av välfärdssystemet i Storbritannien finns här.
I Danmark rapporterade landets säkerhets- och underrättelsetjänst (PET) att jihadister som var för sjuka för att arbeta men friska nog för att strida för Islamiska Staten tog emot handikapps-, sjuk- och förtidspensionspenning från den danska staten.
Ett dokument från arbetsdepartementet har tidigare avslöjat att mer än 30 danska jihadister fortsatte att ta emot socialbidrag på en summa av 672 000 danska kronor (867 000 svenska) även efter att de hade gått med i Islamiska Staten i Syrien.
Arbetsministern Troels Lund Poulsen sade:
"Det är helt oacceptabelt och det är skamligt. Det måste stoppas. Om du reser till Syrien för att delta i jihad, för att bli en ISIS-krigare, då ska du så klart inte ha någon rätt till bidrag från den danska regeringen."
I Frankrike har regeringen fråntagit runt 300 individer som har identifierats som jihadister deras bidrag. Frankrike är den största exportören av utländska krigare till Irak och Syrien, med mer än 900 jihadister som reser utomlands.
I Tyskland använde Anis Amri, en 23-årig tunisier som utförde den dödliga attacken på julmarknaden i Berlin, flera olika identiteter för att olovligt ta emot socialbidrag. De tyska myndigheterna kände tydligen till bedrägeriet men agerade inte.
Under tiden fortsatte en jihadist bosatt i Wolfsburg som tog sin fru och sina två små barn till Syrien att motta tyskt socialbidrag som sammanlagt uppgår till tiotusentals euro, i ett år efter att ha lämnat Tyskland. De lokala myndigheterna sade att Tysklands sekretsslagstiftning gjorde det omöjligt för dem att veta att familjen hade lämnat landet.
Generellt sett fann man att över 20 % av Tysklands jihadister som strider i Syrien och Irak mottar statligt socialbidrag; jihadister har också rätt att få bidrag igen när de återvänder till Tyskland. Den bayerska inrikesministern Joachim Herrmann sade:
"Detta borde aldrig inträffa. Tyska skattebetalares pengar bör aldrig direkt eller indirekt finansiera islamistisk terrorism. Sådana terroristparasiters bidrag bör avskaffas omedelbart. Att inte arbeta och att sprida terror på bekostnad av den tyska staten är inte bara extremt farligt, utan också den värsta provokationen och skammen."
I Nederländerna avbröt regeringen bidrag åt ett dussintal jihadister när en holländsk krigare vid namn Khalid Abdurahman syntes i en YouTube-film med fem kapade huvuden. Abdurahman, som ursprungligen kommer från Irak, levde på socialbidrag i Nederländerna i över ett årtionde innan han anslöt sig till Islamiska Staten i Syrien. Holländska socialstyrelsen förklarade honom oförmögen att arbeta och skattebetalarna stod för hans medicin som han tog mot klaustrofobi och schizofreni.
Lagen om att upphäva bidrag åt jihadister sträcker sig inte till studielån: Vice statsministern Lodewijk Asscher sade att ett sådant förbud skulle vara kontraproduktivt eftersom det skulle göra det svårare för återvändande jihadister att återintegreras.
I Spanien samlade Saib Lachhab, en 41-årig marockanskfödd jihadist i den baskiska staden Vitoria på sig 9 000 euro (86 000 kronor) i bidrag för att finansiera sin plan på att gå med i Islamiska Staten i Syrien. Varje månad mottog han 625 euro (6 200 kronor) från centralregeringen och 300 euro (2 800 kronor) från den baskiska regeringen. Han fick också 900 euro (8 600 kronor) per månad i arbetslöshetsbidrag.
Samir Mahdjoub, en 44-årig algerisk jihadist i den baskiska staden Bilbao tog emot socialbidrag på 836 euro (8 000 kronor) varje månad i socialbidrag och 250 euro (2 400 kronor) i bostadsbidrag. Redouan Bensbih, en 26-årig marockansk jihadist i den baskiska staden Barakaldo mottog socialbidragsutbetalningar på 836 euro (8 030 kronor) per månad även efter att han avlidit under kriget i Syrien. Polisen grep så småningom fem muslimer på den baskiska landsbygden som kapade utbetalningarna och förde över dem till Marocko. De baskiska myndigheterna sade att utbetalningarna fortsatte eftersom de inte blivit informerade om hans död.
Ahmed Bourguerba, en 31-årig algerisk jihadist i Bilbao, mottog 625 euro (6 000 kronor) i månaden i socialbidrag och 250 euro (2 400 kronor) i bostadsbidrag fram till dess att han blev häktad för terroranklagelser. Mehdi Kacem, en 26-årig marockansk jihadist i den baskiska staden San Sebastian mottog 800 euro (7 700 kronor) i månaden i socialbidrag tills han greps för sina kopplingar till Islamiska Staten.
Ett pakistanskt par i Vitoria har tidigare anklagats för att ha förfalskat identitetsdokument för att motta socialbidragsutbetalningar för tio fiktiva individers räkning. Polisen sade att paret har lurat den baskiska regeringen på mer än 395 000 (3,8 miljoner kronor) över en period på tre år.
I Sverige visade en rapport från Försvarshögskolan att 300 svenska medborgare fick fortsatta bidragsutbetalningar även efter att de hade lämnat landet för att strida för Islamiska Staten i Syrien och Irak. I de flesta fall använde jihadisterna vänner och familjemedlemmar för att hantera pappersarbetet för att skapa en illusion av att de fortfarande befann sig i Sverige.
Michael Skråmo till exempel, som konverterat till Islam, mottog mer än 50 000 kronor i socialbidrag efter att han flyttat till Syrien med sin fru och sina barn. Det var inte förrän ett år efter att Skråmo hade lämnat Göteborg som hans bidragsutbetalningar upphörde.
Magnus Ranstorp, en av rapportens författare, sade att utbetalningarna synliggjorde en svaghet i Sveriges kontrollmekanismer:
"Michael Skråmo har varit en [sic] av de mest kända fallen av IS-sympatisörer under ganska lång tid. Här borde ju polisen eller någon omedelbart ryckt i snöret och informerat alla myndigheter om att de åkt ner."
Samtidigt avslutade Arbetsförmedlingen ett pilotprojekt som riktats mot att hjälpa migranter hitta jobb efter att det framkommit att muslimska anställda vid förmedlingen rekryterade svenska jihadister. Islamiska Statens agenter påstås ha mutat – och i vissa fall hotat – anställda på arbetsförmedlingen till att rekrytera krigare från Sverige.
Statstjänstemän i Lund låter sig fortfarande inte avskräckas: De har lanserat ett pilotprojekt som ska ge svenska jihadister som återvänder från Syrien en bostad, anställning, utbildning och annat ekonomiskt stöd – allt tack vare de svenska skattebetalarna.
Soeren Kern är seniorforskare vid New York-baserade Gatestone Institute.
