EU-kommissionens ekonomiska höstprognos analyserar på sidan 48 flyktingvandringens effekt på EUs makroekonomin. De gör även en specialanalys av Tyskland. Rapporten betonar att prognosen är extremt osäker, dels på grund av bristande data och dels då en prognos för hela EU är mindre intressant när flyktingmottagande är ojämnt fördelat mellan länder. EU-kommissionen antar att flyktinginvandringen i åren 2015, 2016 och 2017 totalt motsvarar en befolkningsökning för hela EU på 0.4% procent. Notera att det är snittet för hela EU och att det för Sveriges del kan det handla om det tiodubbla.
EU-kommissionen saknar exakt data på flyktingars utbildnings och gör två scenarier, en där de antar att utbildningsnivå är densamma som EUs existerande befolkning och en där de antar att samtliga flyktingar är lågutbildade. ”Reliable data on the education level of the people in the current migration wave are still scarce, but information gleaned so far suggests it may be comparatively low. “To understand the importance of skill distribution, two extreme cases are considered. In one scenario, migrants are assumed to have a skill distribution that is proportional to the existing one within the EU (high). With the limited information available so far suggesting a lower skill level than the native population, in a second scenario (low), all migrants are assumed to be low skilled”
Makrostimuleringen är framförallt intressant för att det gör en distinktion mellan total BNP och BNP per capita. När kortsiktig konjunktur i länder som Sverige normalt diskuterats är fokus på BNP, eftersom befolkningsökning har varit låg och stabil. När man diskuterar en invandringsdriven befolkningsökning är det dock uppenbart orimligt att enbart nämna effekten på total BNP tillväxt och inte nämna hur BNP per invånare påverkas. Det är det senare som mäter länders resurser per invånare och välfärd.
Flyktinginvandringar ökar BNP men reducerar BNP per capita då flyktingar antas vara mindre produktiva. En större befolkning gör att ekonomin växer, men resurser per invånare sjunker när lågproduktivas befolkningsandel ökar. I svensk debatt diskuteras nästan enbart effekten på total BNP tillväxt, trots att det är BNP per invånare som är avgörande för effekten på landets välstånd och levnadsstandard. Exempelvis DN nämner överhuvudtaget inte prognosen om BNP per invånare:
”Skulle de nyanlända ha samma utbildningsnivå som den övriga befolkningen kan man enligt EU-kommissionen räkna med ett bidrag till BNP på 0,2 procent i år, 0,4 procent 2016 och omkring 0,7 procent till 2020. Skulle det uteslutande handla om outbildad arbetskraft reduceras tillväxtbidraget till 0,4-0,5 procent på meddellång sikt, enligt EU-kommissionen”
