De blev offrade till blodtörstiga gudar
Vikingatida människooffer som de skildrades i TV-kanalen Historys serie ”Vikings”. Sådana här scener kan en gång i tiden ha utspelat sig utanför Uppsala.
När den gamla offersjön Bokaren i Uppland dikades ut, upptäcktes kvarlevorna efter människor och djur som gått en våldsam död till mötes.
En viking fick sin hals avskuren innan kroppen dumpades i vattnet och hästar har klubbats ihjäl.
Under närmare tusen år offrades människor, hästar, grisar och kor i sjön Bokaren, två mil nordost om Uppsala. Redan för 70 år sedan gjordes de första fynden av kvarlevorna. Men snart föll platsen i glömska.
– Det borde ha blivit en sensation, men blev bara en viskning, säger arkeologen Susanna Eklund som varit med att undersöka den numera utdikade sjön.
I dag är den gamla offersjön Bokaren en fridfull åker, men för tusen år sedan måste denna plats ha fyllt människor och djur med skräck.Foto: SUSANNA EKLUND
Det var strax efter midsommar 1939 som ett dike skulle grävas genom åkern, där sjön Bokaren en gång legat. Synen var lika oväntad som makaber. Drygt en meter under mark påträffades två människokranier och fyra hästskallar.
En plattform gick ut i sjön
Vid en arkeologisk utgrävning ett par år senare hittade man också resterna efter en plattform av trä, som löpt ut i sjön.
Någon vetenskaplig rapport blev aldrig skriven och därför förblev denna märkliga offersjö ganska okänd för både forskare och allmänhet.
Men rykten surrade, och sommaren 2015 beslöt sig arkeologerna Susanna Eklund, Andreas Hennius och Christina Fredengren för att återvända till Bokaren. De hade då tagit del av gamla brev, där upptäckten omnämns och även snokat rätt på några av fynden i olika museimagasin.
Arkeologerna Susanna Eklund och Andreas Hennius vid ett av de hästkranier som hittades i den gamla offersjön Bokaren. Så gott som alla hästarna hade blivit ihjälklubbade, vilket syns på hålet i skallen på denna häst.Foto: KRISTINA JANSSON
Efter att ha undersökt ungefär 100 kvadratmeter i anslutning till den gamla fyndplatsen, hittade de ytterligare ett människokranium och rester efter ett par hästskallar.
Att både människorna och hästarna gått en våldsam död till mötes, visar en noggrann undersökning av två av kranierna och sex av hästskallarna.
Mannen fick halsen avskuren
Ett av offren var en vikingatida man som dött i 20-30-årsåldern. Sin sista stund i livet låg han på mage med ansiktet vänt mot marken – samtidigt som någon tog en kniv och skar av hans hals. Detta skedde någon gång kring 970-1050 e. Kr., alltså under vikingatidens slutskede.
Den andra skallen tillhörde en kvinna i åldern 28–44 år, som levde något tidigare, omkring 650-810 e. Kr. Även hon fick ett fruktansvärt slut på sitt liv. I dödsögonblicket träffades hon av ett hårt slag mot huvudet, strax ovanför vänster ögonbryn.
Hästarna klubbades ihjäl
Av de sex undersökta hästarna hade fem krosskador som tyder på att de blivit klubbade i pannan. Det var ett vanligt sätt att bedöva djur vid slakt, innan man skar upp pulsådern och tappade dem på blod.
Det enda som påträffades av hästarna var skallarna och hovarna, inte själva kroppen. De ätbara delarna var försvunna, vilket stämmer väl överens med hästfynd gjorda på andra ställen, till exempel i Gamla Uppsala. Det kan vara så att man ätit en rituell måltid, tillagad av hästkött.
Kanske har man flått hästarna så att bara skallen, skinnet och hovarna fanns kvar.
Närbild på en av de ihjälklubbade hästarna som blivit offrade, hålet syns tydligt i pannan.Foto: SUSANNA EKLUND
– Hovarna låg ovanpå hästkranierna när de påträffades i marken. Det är tydligt att man gjort ett paket av hästskinnet och de skelettdelar som fanns kvar, säger Andreas Hennius.
Vid utgrävningen i somras kom flera äldre sockenbor från närbelägna Rasbo och Stavby på besök. De talade om hur man förr i tiden fört sin boskap till offerkällor i närheten.
– De menade att vattnet i källorna betraktats som helande eller välgörande, berättar Andreas Hennius.
Möjligtvis är det en gammal muntlig tradition som gått i arv i århundraden, och som även kan avslöja hur man såg på vattnet i sjön Bokaren.
Varför måste de dö?
Frågan är vem eller vilka gudar som var tänkta att motta människorna och djuren.
– Jag vill inte spekulera i till vilka de offrades – utan stannar just nu vid att det verkar som att det finns platser, som Bokaren, där våtmarkerna fått motta döda under långa tider. Någon skulle säkert tänka sig ett eller annat vattenväsen, säger Christina Fredengren.
Arkeologerna hoppas på att återvända till Bokaren för fortsatta utgrävningar.
– Det vore intressant att undersöka den gamla stranden för att se vad de gjort där. Kanske hittar vi rester efter hästmåltiderna, säger Andreas Hennius.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/historia/article22362694.ab?refpartner=aftonbladet_plus_mejl_SPABHistoria_Vecka142016_Nyhetsbrev
Ämne: De blev offrade till blodtörstiga gudar
Inga kommentarer hittades.
Ny kommentar
Kontakt
Fagottgatan 3
65631 Karlstad +46 (0)726-992808
Skype: yrsa63 yrsa.haggstrom@speedmail.se