– Vilka fler utspel har Bali gjort på tips från sajten? Finns det andra M-ledamöter som har liknande samarbeten?, säger Ygeman till Dagens Nyheter.
Anders Ygeman kan med sin offentliga frågeställning ha gjort sig skyldig till grundlagsbrott eller stämpling till grundlagsbrott. Försvårande omständighet är att Ygeman i rollen som gruppledare sitter i riksdagsstyrelsen och därmed i en form av arbetsgivarposition.
Meddelarfriheten är skyddad i lag – rätten att vända sig till media och lämna uppgifter. Detta grundlagsskydd avser även rätten till anonymitetsskydd, som innebär att den som tar emot ett tips inte får avslöja källan om han eller hon vill vara anonym.
Det allmänna får inte efterforska vem som lämnat uppgifter (efterforskningsförbudet) och inte heller straffa den som lämnat uppgifterna (repressalieförbudet). Denna samling av regler som ska skydda uppgiftslämnaren brukar kallas meddelarskydd. Endast vid tre situationen är meddelarskyddet undantaget. Dessa tre benämns som meddelarbrott:
- Uppgiftslämnandet innebär allvarliga brott mot rikets säkerhet, t.ex. spioneri, högförräderi och landsförräderi. Dessa grova meddelarbrott hänger samman med den mycket stränga sekretess som råder för dessa handlingar och straffas enligt vanliga straffrättsliga bestämmelser.
- Uppgiftslämnandet innebär att sekretessbelagda allmänna handlingar felaktigt lämnas ut eller hanteras på fel sätt, och gärningen är uppsåtlig. Denna punkt kan aktualisera brott mot tystnadsplikt för den aktuelle tjänstemannen.
- Uppgiftslämnandet innebär ett brott mot lagstadgad tystnadsplikt och gärningen är uppsåtlig. Sådan kvalificerad tystnadsplikt gäller i t.ex. hälso- och sjukvården, socialtjänsten, samt för präster och advokater.
Efterforskningsförbudet innebär att företrädaren för myndigheter och vissa privata verksamheter inte får försöka ta reda på vem som lämnat uppgifter till media. Det är straffbart för dessa arbetsgivare att försöka ta reda på vem som är källan. Anställda ska utan risk kunna berätta för en journalist om verksamheten.
Själva lagtexten om efterforskningsförbudet återfinns i tryckfrihetsförordningen kap 3 § 4 eller i yttrandefrihetsgrundlagens kap 2 § 4.
Inget av de rekvisit som reglerar undantagen, meddelarbrotten, bör anses vara uppfyllda i samband med att Nyheter Idag:s redaktionschef begärde ut mailkorrespondens mellan UD och Hela Hälsinglands Patrik Oksanen. UD lämnade ut mailen efter sekretessprövning som offentlig handling och har, så vitt känt, inte begått något brott mot gällande sekretesslagstiftning. Nyheter Idag:s redaktionschef uppfyllde heller inte rekvisiten för meddelarbrott när han vidarebefordrade dessa mail till Nyheter Idags Chang Frick. Frick begick heller inte något brott när han i sin tur vidarebefordrade dessa till riksdagsledamoten Hanif Bali. Bali begick inte heller något brott i formell mening när han lät publicera dessa på Twitter.
De enda som kan ha begått brott i någon mening är Anders Ygeman genom att kräva efterforskning av källa eller vilka andra relationer som folkvalda riksdagsledamöter har med journalister samt möjligen även Tobias Billström som kan ha utsatt Hanif Bali, folkvald representant för moderaterna med ett stort antal personvalsröster för repressalier.
Bägge erfarna ministrar. Och bägge gruppledare för riksdagens två största partier. Som anser sig vara statsbärande.
Post scriptum
Brott mot grundlagen bör rimligen ses som allvarligare än andra brott. Det bör vara uppseendeväckande att ingen annan mer etablerad media reagerat på Billströms och Ygemans övertramp på lagrum som bör vara heliga för en normal journalist. YGL och TF.
Grundlagarna är det som övrig lagstiftning vilar på varför vårt gemensamma rättsmedvetande utmanas om ledande företrädare kan bryta mot dessa utan att åklagare reagerar. Åklagare har möjligheter att själva öppna en förundersökning utan att polisanmälan görs.
Även jag har fått erfara hur bland annat Folke Bernadotte Akademin efterforskat källa när jag ställt frågor om av regeringen planerade eller genomförda möten i arbetet med att kvalitetskontrollera ett tips som inkommit till redaktionen. Folke Bernadotte Akademin nyttjas ibland som en mötesplats för UD:s informella bi- och multilaterala möten.
Handläggaren frågade mig explicit varifrån jag hade fått ett tips om ett genomfört möte samt valde i efterhand att göra efterforskningar på bland annat Linked In på personer som kan kopplas till Ledarsidorna.se verksamhet. Linked In rapporterar som bekant vilka myndigheter som tittat närmare på CV:n och andra uppgifter till användaren. Samma dag som samtalet ägde rum och de närmaste dagarna efter besöktes en och samma profil mer än tio gånger. Personen som är kopplad till Ledarsidorna.se hade aldrig tidigare hört talas om Folke Bernadotte Akademin.
Det är därmed logiskt att regeringen under nästa mandatperiod har för avsikt att göra ytterligare inskränkningar i YGL och TF, Yttrandefrihetsgrundlagen och Tryckfrihetsförordningen genom SOU 2017:70 för att helt lagligt efterforska källa. Denna kommer inskränka meddelarskyddet samt göra det möjligt för staten att sätta in hemliga tvångsåtgärder, som avlyssning, riktat mot de journalister som kan misstänkas publicera artiklar som påverkar relationerna till främmande makt och mellanstatliga organisationer.
Konsekvenserna av detta är beskrivet i artikeln “Good Luck. And Good Night“.
Johan Westerholm
