Utlandssvenskar och de med egendom utomlands gör bäst i att se över sina testamenten, råder advokaten Fredric Renström.
Svensk lag när det gäller arv har följt medborgarskapet sedan 1937.
– Oavsett var tillgångarna finns – i Spanien, Frankrike eller Australien – så tillämpar vi svensk lag, säger advokaten Fredric Renström.
Men andra länder kan ha en annan lagstiftning, vilket kan leda till problem. För många svenskar som har egendom – och bor en stor del av året utomlands – har det blivit viktigt att upprätta ett testamente som tar hänsyn både till Sveriges och det andra landets lagar. Det gäller både innehållet i testamentet samt formen för det.
I Spanien till exempel är ett testamente inte giltigt om det inte registrerats hos en särskild myndighetsperson.
Arvslagstiftningen skiljer sig också åt mellan de olika EU-staterna – och skillnaderna kan vara betydande.
– Vi har ju en laglott i Sverige, vilket innebär att man inte kan testamentera bort barnens arv, säger Fredric Renström.
– Men i en del andra länder finns ingen laglott, eller så har man laglott i förhållande till andra personer, som efterlevande make eller maka, tillägger han.
Det här skapar naturligtvis en del huvudbry för utlandssvenskar, eller för de som bor en stor del av året utomlands och har egendom där.
Många gånger när en svensk köper egendom utomlands (se artikel här intill) ingår därför ett paket där ett ombud också hjälper till att upprätta ett spanskt testamente för den egendom som finns i Spanien. Dock gäller det att testamentet inte hamnar i strid med svensk lag.
Krånglet drabbar inte bara svenskar. Inom EU ökar gruppen av de som väljer att bo i ett annat land än där man är medborgare. Därför träder den 17 augusti en ny EU-förordning i kraft i syfte att underlätta för dessa människor.
Och det är denna förordning som Fredric Renström ser som en revolution.
– Lagen i det landet där man bor kommer att styra. Situationen för utlandssvenskarna förändras, säger han.
Även om hemvisten blir den styrande principen går det att i ett testamente skriva bort den.
– En Spaniensvensk kan välja att låta svensk lag gälla för arvet – och då kommer den att tillämpas.
Men det finns också andra konsekvenser. Det går att göra barnen arvlösa genom att flytta till ett land som inte har laglott som i Sverige.
– Tidigare har svenska medborgare inte kunnat göra det, men nu kommer det att gå alldeles utmärkt, säger Renström.
Många, särskilt äldre, svenskar bor dock en del av året utomlands och en del i Sverige. Vad som exakt menas med hemvist i sådana fall är inte helt klart.
– Det är en bedömningsfråga om man bor där eller inte. Det kommer att bli ett fruktansvärt grälande om var den avlidne har haft sin hemvist, konstaterar Fredric Renström.
Han tycker att informationen om den nya lagen varit undermålig. Visst finns det utlandssvenskar och svenskar med egendom i andra EU-länder som vet om detta, men ändå har den kommande förändringen gått många förbi, hävdar han.
– Det är som att byta från vänster- till högertrafik, men inte berätta det för någon.
I en tidigare version av denna text angavs Fredric Renströms titel som jurist. Han är advokat.