Storbankerna ger ingen ränta alls på det obundna sparandet till sina kunder.
Skillnaden blir ännu större vid en jämförelse med Riksbanken som tar ut en minusränta på 0,5 procent vilket innebär att bankerna måste betala när de placerar pengar där.
Skatteverket konstaterar i en färsk rapport att inbetalningarna till skattekontona ökade kraftigt under 2015. En ökning som inte kan förklaras med höjda skatter eller högre avgifter.
Enligt rapporten var det totala saldot som ger ränta på företagens skattekonton 39,4 miljarder kronor i december. Skatteverket gör bedömningen att av dem har totalt 12 miljarder kronor satts in av företag för att komma åt den bättre räntan.
Det går att komma åt den högre räntan på skattekontot på två sätt. Det ena är att sätta in pengar på kontot. Det andra är att begära en debitering av preliminär skatt som är högre än den slutliga skatten. Då ger det överskott som uppstår rätt till ränta och överskottet betalas sedan tillbaka.
DN kan nu avslöja att de fyra svenska storbankerna står för hela 11 procent av saldot som ger ränta på företagens skattekonton.
Det finns totalt drygt 567 000 skattekonton knutna till juridiska personer.
En genomgång som DN gjort av skattekontona, som tillhör Nordea, SEB, Swedbank och Handelsbanken, för december 2015 visar på ett sammanlagt räntebärande saldo på drygt 4,4 miljarder kronor.
I genomgången ingår bankernas moderbolag och för Swedbank, Nordea och Handelsbanken även hypoteksbolagen som sköter bolånen.
Foto: Christine Olsson/TT
I DN:s genomgång av skattekonton ingår dels det aktuella saldot på skattekontot men också de utbetalningar som gjorts i december och som pekar på att bankerna haft en högre debitering än den slutliga skatten. Exempelvis har Swedbank, Nordea och Handelsbanken fått utbetalningar på nästan 1,8 miljarder kronor från Skatteverket i december 2014.
Skatteverket bekräftar DN:s bild av bankernas miljonflöden in på skattekontona.
– Vi har också sett att bland dem i topp finns flera banker och att de står för stora inbetalningar. De har också satt in mer pengar än tidigare, säger Åsa Hagman, analyschef på Skatteverket.
Bankerna verkar också ha varit snabba med att dra nytta av räntan på skattekontot.
– Vi har sett att några ökade insättningar redan 2014, säger Åsa Hagman.
Högsta saldot i december 2015 hade SEB med nästan 1,9 miljarder kronor. Även Swedbanks saldo hamnar i miljardklassen.
Räknar man ihop moderbolaget Swedbank med Swedbank Hypotek landar summan på nästan 1,4 miljarder kronor.
Skatteverket pekar i sin rapport på flera risker när skattekontona inte används på rätt sätt.
En risk är att skattekontot inte ger rätt information till Finansdepartementet, Ekonomistyrningsverket och Riksgälden om statens framtida skatteintäkter och lånebehov.
En annan risk är att staten lånar pengar till en ränta som ligger klart över den som skulle användas vid en alternativ upplåning. För Skatteverket innebär det här också ökad administration.
Regeringen har varit kritisk till att skattekontot har använts som sparkonto. I dagarna har regeringen lagt ett förslag som sänker räntan till noll från den 1 januari 2017.
Förslaget är nu ute på remiss.
