http://katerinamagasin.se/att-smutskasta-brottsoffer-har-blivit-en-ny-folksport/
18 JULY, 2018 10:19
När Peter Springare i februari 2017 publicerade sitt smått berömda inlägg om sambandet mellan grov kriminalitet och utländska förövare var det många som drog en lättnadens suck. Nu äntligen skulle det bli mer rumsrent att kunna peka på detta utan att bli stämplad som tokig rasist, vi skulle kunna börja prata mer avslappnat och vettigt utan smutskastning och hysteriska angrepp. För att kunna lösa problem måste man nämligen kunna TALA om problemen. Men nu, snart 1,5 år efter Springares Facebookinlägg, är det som om Åsiktskorridorens väggar åter tjocknar i dessa frågor. Vi ser en ny slags folksport växa fram: Att smutskasta offer som öppet berättar för brott, när förövaren har utländskt påbrå. Framför allt handlar det om unga tjejer som drabbas av våld, kränkningar och misshandel. Dessa anses av “de goda antirasisterna” gå “främlingsfientlighetens ärenden”. Hur hamnade vi i ett samhälle som tycker vittnesmål om övergrepp och varningar för faror är värre än övergreppen i sig?
De senaste dagarna har det främst varit två fall som fångat min uppmärksamhet. Dels de 16-åriga tvillingflickorna som attackerats av okända män på Mc Donalds i Linköping och blivit så pass illa skadade så att de hamnat på sjukhus. Deras pappa filmade gärningsmännen, som ser “osvenska” ut och la upp klippet på sociala medier. Du kan aldrig ana vad som hände sedan! Flera konton och grupper på sociala medier, bland annat en grupp på Facebook som kallar sig ”Människor mot rasism” började sprida ryktet att inlägget som flickornas pappa laddade upp i själva verket var lögn och syftade till för att skapa hat mot ensamkommande, uppger Aftonbladet. Gruppen ”Människor mot Misshandel” spred ryktet att misshandeln aldrig skett rum och menade att pappans inlägg på Facebook hittats på för att elda på rasistiska strömningar då personerna på bilden är mörkhyade. När pappan uppgav att han mottagit hot på grund av Facebookinlägget svarade Människor mot rasism att han ”ljuger som en häst galopperar” och att misshandeln aldrig ägt rum. Familjen tillönskades bland annat att få cancer av andra “goda” individer.
Trots kraftiga reaktioner på sociala medier så vägrar man ta bort inlägget där man misstänkliggör familjen och flickorna. Istället kräver man sjukintyg och bevis på att misshandeln ägt rum. Man skuldbelägger offren och uttrycker en större oro för att något ska hända gärningsmännen, än att flickorna får upprättelse. Vad är detta för ett märkligt beteende? Självklart ska inte falska spekulationer cirkulera, men när det faktiskt visar sig att det inträffade är sant, bör då inte en offentlig Facebookgrupp handla i respekt och ta bort sina falska anklagelser, som skapar problem för familjen och bestraffar offren dubbelt?
Ett annat liknande fall som inte fått lika mycket uppmräksamhet i media är ett inlägg som gjorts av en ung tjej, Hilda Frick. Hon beskrev en tunnelbaneresa kvällstid och den otrygghet hon kände. Flera reaktioner hon fick var att svenska “vita” män minsann också stirrar, kladdar och bär sig åt. Och att Hilda enbart skrivit sitt inlägg för att hon är – RASIST. För att hon vill uppvigla. För att hon vill skapa misstänksamhet mot invandrare. Och så vidare, i all oändlighet.
Långt borta känns den föregående höstens #metoo, med alla dessa upprörda kvinnor i nästan samtliga branscher, som vittnade om övergrepp på sina arbetsplatser. Långt borta var alla de medier som tog samtliga vittnesmål från kränta kvinnor för absolut sanning. En hand på en bakdel var nästintill ett brott mot mänskligheten – så till vida att handen på bakdelen var vit. Kändisar har offrats på löpande band med stora löpsedlar. Allt som kvinnor berättat var sant, för det var subjektiva känslor. Men Hilda Fricks känslor räknas tydligen inte. Jo, hennes känslor hade förstås räknats om hon skrivit om en grupp högljudda vita svenska män. Om hon bara inte nämnt triggerordet “ekonomiska migranter” och ställt grupp mot grupp, det vill säga fattig svensk pensionär mot välmående unga stirrande utländska män. Om hon inte tyckt att Sverige inte kan ta hand om andra länders medborgare innan vi kan ta hand om våra egna. Då hade hon fått ryggdunkar och handhjärtan på Facebook. Men inte så som hon nu beskrev sin verklighet. Är det bara jag som känner att något är uppenbart fel här? Ansvarslös migration får inte ifrågasättas. Inte heller beteenden som får svenska tjejer att känna sig obekväma till mods.
Men problematiken går hand i hand och skapar ett vi och de-samhälle där allt fler känner att orättvisor och övergrepp begås. Här har vi ett av det svenska samhällets absolut största komplex. Kulturkrockarna. Det man absolut inte får tala om: Migrationsomfattningen och kulturskillnader, där skev kvinnosyn ingår. Där det finns växande grupper som anser att könsstympning, hedersmord och barnäktenskap är en acceptabel del av livet. De som tycker att småbarn ska ha slöja på sig för att inte väcka mäns sexuella begär. De som fostras att hålla reda på sina systrar, de som bidrar till att 250 000 ungdomar inte får ligga som de vill. De som tycker homosexuella ska dö. De, vars radikaliserade idéer numera frodas och till och med finansieras med bidrag lite här och där i svenska kommuner som gärna ifrågasätter (och ibland avskedar) personal på grund av att de har “fel värdegrund”.
För “fel värdegrund” är bara fel när svenskar ifrågasätter kulturer som förtrycker kvinnor och oliktänkande. “Fel värdegrund” uppmärksammas när tanter opponerar sig mot halalslakt, ett vidrigt djurplågeri som märkligt nog inte förbjudits i Sverge där man annars inte får flytta en ko som ska kalva. “Fel värdegrund” har bara de 16-åriga tvillingtjejerna som misshandlats, samt Hilda Frick och tjejer som hon.
“Fel värdegrund” är det när en svensk påpekar att det är ofräscht med utländska män i grupp, som gärna skriker “hora” till tjejer, som visslar, smackar, glor ogenerat, kommer med oanständiga kommentarer eller kladdar. Istället ska de tjejer och kvinnor som vittnar om dessa störda företeelser smutskastas. Man värnar utländska förövare. Man försöker rasiststämpla, smutskasta och misstänkliggöra kränkningarna och övergreppen. Aldrig är Facebookgrupper av rättrådiga medborgare så aktiva som när en ung svensk flicka blir utsatt för övergrepp av en ung ensamkommande afghan och anmäler brottet, för vilket afghanen sedan fälls. Det fick en 13-åring i Söderköping erfara, en flicka vars hela familj mobbades sönder av så kallade “goda” människor som ville påvisa att hon ljög. Där kan vi prata om att flickebarnet ansågs ha “fel värdegrund”!
Nej, hörni, det duger inte. Jag tänker inte sluta protestera mot att Sverige genomsyras allt mer av dessa skeva beteenden där ett offer är noll värt och där gärningsmän omhuldas av rättsväsendet. Som den somaliske medborgaren som våldtog en småbarnsmamma med träsvärd framför hennes små barn, och som ändå inte utvisas från Sverige. Varför utvisas inte denna individ? Varför får han belasta vårt samhälle och troligen begå nya brott i framtiden? Vi är så många som ställer oss desa frågor, men inga bra svar ges. Men ilskan och oron växer. Människor kommer inte låta sig tystas.
I takt med att många män från kulturer med skev kvinnosyn och heders- och klaninspirerad mentalitet tillåts komma till Sverige, så kommer vi att se fler och fler av dessa konfrontationer och konflikter. Män som fostras till att förakta kvinnor och tycker att kvinnor är andra klassens varelser som ska LYDA DEM, blir inte svenskt jämställda och genusfostrade i psyket bara för att de kommer till Sverige och åker tunnelbana, tvärtom är tunnelbaneåkandet ofta en trigger för dem att bete sig illa. Och de beter sig för att de FÅR! För att svenska samhället TILLÅTER DET. I stället för att sakligt säga, detta är ett problem som vi måste arbeta med om vi nu ska ha denna invandring till Sverige, så väljer man att misstänkliggöra de flickor som faktiskt lyfter sin otrygghet och sin utsatthet, som trots de goda människornas hat vågar anmäla och berätta.
Så här: Så länge flickor och kvinnor utsätts för denna typ av systematiska övergrepp så måste vi prata om de här problemen. Vi måste fortsätta prata som Peter Springare gjorde. Vi måste fortsätta diskutera den importerade kriminalitet och det faktum att flickor och kvinnor far illa och utsätts för absurda övergrepp, allt från blickar till regelrätta gruppvåldtäkter. Detta får inte bli en flodhäst i vardagsrummet, det får inte bli ännu en fråga som de “goda antirasisterna” kidnappar.
Vi måste ställa oss frågor hur alla dessa kulturkrockar ska hanteras? Hur ska flickor och kvinnor skyddas? Att så kallade “Människor mot rasism” – i själva verket de allra värsta rasisterna då de verkar vilja fria eller särbehandla gärningsmän endast för att de är inandrare! – försöker skapa en tystnadskultur är både sorgligt och oroväckande.
Missnöje, sorg och hat försvinner inte bara för att vissa personer försöker sopa under mattan, relativisera och ljuga. Jag själv drabbas hårt av denna typ av “antirasister” (egentligen: rasister) som påstår att allt är frid och fröjd i Sverige och att problem med skev kvinnosyn inte är något problem eftersom SVENSKA MÄN OCKSÅ VÅLDTAR. Men två fel gör inte ett rätt. Svenska våldtäktsmän ska givetvis straffas hårt, men de är inte fostrade med hederstänk att en otrogen kvinna är en hora, att en lättklädd kvinna är en hora, att en kvinna som gillar sex är hora, ja, att i princip alla kvinnor som inte anpassar sig till deras patriarkala system är HOROR. Nej, svenska män är fostrade i svensk skola, med jämställdhet, sexualupplysning och förvärsarbetande mammor med utsläppt hår och kanske en eller två skilsmässor i bagaget. Sen kan de bli svin ändå, men det är fortfarande inte så att de anser att deras systrar ska stenas ihjäl om de blivit våldtagna. Herregud, tänk att jag ska behöva skriva detta år 2018.
När ska vi börja prata om kvinnosynen hos män som kommer från länder där hela samhällen är uppbyggda kring en fruktansvärd kvinnosyn? När ska vi börja prata om att denna KULTUR, ja denna sjuka kvinnosyn, ligger till grund för de övergrepp och den attityd som svenska tjejer och kvinnor nu tvingas förhålla sig till? “Antirasisterna” vill få flickor och kvinnor att behandla alla lika, att inte göra skillnad på män och män. För gör man det så är man en dålig människa. Och ännu en naiv tjej utsätter sig för onödiga risker, när hon får inbankat i sig att hon absolut inte ska lyssna på sin magkänsla. Instinkt har blivit fult i Sverige. Att ljuga var förr förbjudet. Nu håller det på att bli förbjudet att berätta sanningen. Vittna på egen risk! Du kan bli uthängd som illvillig, polraiserande och alarmistisk rasist när du bara återberättar din verklighet.
