Mitt på dagen i går så lyssnade jag på ett P1 program om gamla sängvanor.Ända fram till omkring 1850 vasr sänagar mkt korta högst 1,5 meter. Man halvsatt på lite halm med flera täcken efter råd o lägenhet. Det gällde att klara den nordiska natten bland annat genom att vara 2-4 st i varje säng. Men man sov naken utan särk. I P1 programmet sa man inte det - men man försökte hålla i ghång en liten brasa natten över. Jag minns tydligt från 1940 talet hur pappa försökte hålla lite eld i köksspisen och två kakelugnar. Det tyckte andra var slöseri...

Vilka superkillar vi har fått tag i du o jag, Sunny! Faktiskt är dom ganska lika varandra till utseendet också. Riktiga snyggingar båda två - men viktigast av allt denna styrka och klokhet. Ständigt förvånas jag över min Kurt Helge som blir 77 nästa månad - Det enda vi är oense om är antalet prylar i vår gemensamma paradis. Där jag är en typiskt "less is more" ivrare, medan han finner stort nöje i att fynda på auktioner och loppisar. Strunt samma, det viktiga är att ha funnit sin rätta partner - Elisabeth Taylor som snart gifter sej för nionde gången har tydligen inte haft samma tur som vi ...

Ingloz o Janne:Rolf har sovit på de mest märkliga ställen under våra resor.Stränderna med sand är ju mjukare men i Grekland,Turkiet o även i Nordafrika hyr de ut liggplats på hustaken o det har vi hyrt många gånger.Fast Ingloz:jag fuskar ju som är bigamist.Annars håller jag med.Bättre gubbar kan man inte få.I maj nu ska vi fira Rolfs o mitt 1.a bröllop ( 46 år sedan)och Rolands o mitt bröllop( 32 år sedan) samt Rolfs o mitt senaste (1 år sedan ) Av någon anledning har alla 3 bröllopen ägt rum i maj månad .Och Rolf har varit med om alla 3:han var bröllopsvittne åt mig och Roland .Men i efterhand inser jag ju att Rolf var ganska gammal på många av de där obekväma luffarna.Jag märkte det aldrig för han var så vital men han måste han kännt någonting på sig 2002 då vi klev av tåget för han tittade på mig o sade: -Sunny.Jag tror att jag rest färdigt. Han var ju då över 78 o stroken kom den hösten.Men till sjöss var han alltid utslagen:han hade alltid sjösjuka hur lite det än blåste.

Gunsan:Det är nåt snille hos red som satte rubriken :jag tycket själv den var bra.

Men Janne:då var du ung! De unga tycks kunna sova i vilka ställningar som helst? Jag kom hem efter en somarresa en gång o fann en för mig okänd yngling sova gott i hundkorgen medan en malankolisk S:T Bernhardshund satt brevid. O när Rolf var installerad i Tyskarnas arbetsläger under kriget kunde de stå o sova.Alla utom 2 i hela lägret fick dessutom TBC.

Att sova är en gåva - som de gamle brukar säja. En av mina barns mammor förvånade sej över att jag slumrat till en stund direkt på köksgolvet, och dessutom någorlunda snabbt kom på benen. Ja man kan förvånas över mycket, men har man som jag sovit på gamla kartonger i rivningshus och under en presenning på en betongtrapp mitt i vintern på Slussen så är ett köksgolv helt komfortabelt - gränsen för min sovförmåga nåddes då jag blev akterseglad på Mallorca - vi hade lastat potatis och lossat den i hamnen på "svenskön" och sedan glada i hågen gjort "stan" - måste ju bese det ställe som kreti och pleti så flitigt besökte, men när det var gjort så såg vi bara akterlanternan på skutan som försvann ut i havsnatten. - Vi, mina två skeppskamrater den ene min finske bror och den andre en grabb från tyskland kände oss en aning övergivna då vi instinktivt sökte oss till det båten lämnat efter sej- Där låg några hundra ton potatis under heltäckande presenningar vilket i någon mån kunde skydda oss från Medelhavets decemberkyla. Vi åstadkom en grotta i potatisberget med tre britsar bestående av två potatissäckar per man. Efter två minuter sov mina polare, men inte jag. Efter en halvtimme gav jag upp mina försök att hitta en bekväm ställning på potatisknöglet. Snarkningarna från mina kompisar försäkrade mej om att jag inte skulle ha några svårigheter att återfinna vår potatisgrotta. Jag behövde inte gå så långt innan jag fann ett slott för natten - ett logement bestående av en två gånger två gånger två meter stor trälåda fylld med träull. Jag provlåg den omedelbart och höll på att somna direkt så gossigt var det, men så manade mej min omtanke om mina olycksbröder - med viss ovilja lät dom sej väckas och lovade mej en omgång om det jag hittat inte var bättre än det vi redan hade - den omgången uteblev kan jag ju säga för ganska omgående sedan vi rullat in oss i träullen så sov vi allihop. Apropå omgång - det var något som vi ganska så generöst delade med oss av närhelst vi hade tråkigt - lite kroppskontakt mår man ju som bekant ganska bra av :-)

Ja pojkar:man blir ganska van så småningom.Men ett potatsilager har jag aldrig testat: kanske lite synd då jag gillar råa portatisar att äta?
Jag har tagit sömntabletter i hela mitt liv men den sista tågluffen: (den som blev Rolfs sista,inte min, 2002) var jag så trött att jag låg på golvet i rökkupen (avskyr rök) o lät alla rökare står över mig o trampa runt mot det öppna fönstret o sov utom korta avbrott när någon tramapde ner lite för hårt på mig. På morgonen kom vi till Köpenhamn.-Ska vi fortsätta hemåt eller gå ut på stan, undrade gubbarna. -Ingetdera,svarade jag: vi ska hitta ett hotell rum där jag kan sova hela dagen :O så blev det.

Beth: jag tänkte på det i dag när vi satt nakna i solen på ballkongen jag o Rolf.Vi gjorde våra resor när vi orkade så han känner ingen saknad nu när han är så trött o sjuk.Han njuter av solen i stället. Jag brukar säga till mina barn att det är 2 saker jag aldrig ångrat att jag lagt pengar på.Det en är resor:det andra är teaterbiljetter:)