Kopia av gamla Sourze Forum diskussionstråden Gratulationer på sextioårsdagen, mopeden!

Länk hit:
http://freedom.lege.net/Gratulationer_pa_sextioarsdagen__mopeden/Sourze_style.html .
Vilken härlig resa i nostalgins tecken! - Många minnen upprepades i texten,men PELLEGRINON glömde Du! - Men tack för minnena som jag upplevt med dessa "apparater"! -
Tack Lennart, som du vet att kan människan utsöndra vätskor av olika lukt och konsistens beroende på vilket sorts intag. Efter att ha åkt klart din nostalgitripp på nätet, påstod hustru att det luktade oljeblandat när jag gick förbi. Dagens cykel- moped och motorcykelpark i jämförelse med tidigt 50-tal, är som att jämföra antalet kineser och svenskar.

På bara ett år producerade/monterade Nymans i Uppsala 15000 mopeder, vars motordelar huvudsakligen kom från Tyskland.

Nymans succé med Autopeden, renderade företaget ett kassaflöde som räckte och blev över till en förstaplats som tillverkare av utbordarmotorer i Europa. M E E E R A.
Om någon motorintresserad läsare vill veta lite mer om en annan svensk succé inom motorcykelbranschen, har undertecknad, tecknad ned en kille som var något alldeles extra, men tyvärr alldeles för bortglömd. [länk]
Min kompis hade en 90cc Kawasaki som var så "spinkig" att den togs för en moped. Den körde till mångas frustration från allt annat i mopedväg.
PRÄSTEN OCH JAG// Bland mina första barndomsminnen från 1946 ca så var hur vi hade en präst som for omkring på en svart amerikansk Indian sommar som vinter.På vintrarna hade han en väldig fotsid päls på sig, som han band upp runt benen med läderremmar.Han bodde i en lång brant utförsbacke så där gick maskinen igång oavsett kyla! Men efter högmässorna hemma invid så fick kantorn och hans familj hjälpa prästen att springa igång INDIAN i en svag utförsbacke. Jag minns hur det var kallt o halt. Hur det rök då den gick igång och hur den smällde o hade sig.Tio år senare fanns det ganska många olika slags motorcyklar i den lilla socknen Ullene utanför Falköping. Jag körde både tunga o lätta maskiner då jag var endast 14 år gammal, ty så var seden o långt till "länsman". Samt "Nämndeman" blundade för grannsämjans skull.
EN slags föregångare till mopeden var ju de s k 98 kubikarna som tillverkades av Husqvarna o flera andra företag.I flera fall inköptes motorerna från Tyskland och de hetta SACHKS ungefär. Men ramarna var helsvenska osv. Nymans i Uppsala kommer jag i håg. Våran skogvaktare hade en 98 med två växlar. Han skulle ut på både vägar och nästan stigar till sina skogsarbetare.Skulle tro att han hade ca 3 hästkrafter. Mopederna som kom sedan fick ha högst 0,8 häster. Så var en period med påhängsmotorer från bl a England o de hade bara 0,5 hästar. Räddning för många lantbrevbärare./ Det måste ha varit flera lagändringar på kort tid kring dessa nya motorfordon..../ Som 16 åring körde jag omkring med en skoter som folk kalla Vespa och Lambretta. Men just min var en tysk NSU PRIMA från Tyskland. En underbar apparat.
Jag tror att vi på Sourze hade en ganska lång "debatt" på detta tema för ca 3-4 år sedan, till mångas nöje.
Jag blev så entusiastisk för detta ämne att jag började skriva innan jag ordentligt läst artikeln.Men jag tackar för denna underbara artikel nu. Det ska ha funnits en dieselmotor att montera under vevhuset = vid tramporna.Kan ha varit en skröna. Hur länge tillverkade danskarna sin berömda Knallert tro.? Ett tag byggde de en sidvagnsmotorcykel som hette NIMBUS, en slags efterapning av amerikans HD.
På sätt och vis var Nimbusen mer avancerad än en HD. Nimbusen hade likt en bil en längs monterad vattenkyld 4 cylindrig motor. Nimbus tillverkad ursprungligen dammsugare, riktigt kopplingen från dammsugare till MC är nog rätt diffus. Kanske kom idén till under en för tiden typisk dansk långlunch.
Kul att någon nämnde min favoritmotorcykel, danska Nimbus. Ramen var byggd av plattjärn som nitats samman och bar en 750 cc fyrcylindrig fyrtaktare monterad på längden, vilket innebar en förhållandevis enkel konstruktion av drivlinan, en kardan via växellådan rakt till bakhjulet. Ventilernas tryckvippor satt ovanpå topplocket, helt oskyddat under tanken och förgyllde miljön med sitt vippande, stilla rassel. Lättmekat utan kåpa, förstås. Enkel framfjädring, ofjädrad i bak och istället stor, väl avfjädrad förarsits av traktortyp. Stackars passageraren på den lilla kutsen på bakskärmen. Invärtes skador undveks med njurbälte. Kördes ofta med sidovagn för hela familjens bästa. Gjorde mycket nytta för småföretagare

Så härligt enkel i förhållande till t.ex. dagens Suzuki Hyabusa, 1300 cc, 210 hk, vikt 190 kg, 0-100 km/t på tre sekunder, toppar över 300 km/t. Varför leker jag med sådant när danskarna redan före kriget producerat Nimbus. Ni skulle bara höra avgasljudet...
Suzuki, ja någon båge att skryta över blev det aldrig, men jag tyckte grabben skulle få en skaplig då han fyllde 15. Först trodde jag att det var något fel på´n då han inte skulle ha moppe. Men sen svängde det över en natt och det var hot om självstympelse om han inte fick en. Nåja, vi föll till föga och köpte en Suzuki K50. Efter en månad ville han sälja oss ovetandes. Det ringde på dörren och utanför stod en minderårig spekulant. Driftig ja, han har tre företag men totalt oteknisk. Om jag fått en moppe med 4,5 hästar, med en strypt originalcylinder på 49 cc som med lite fingerfärdig gick att få upp i 70 km vid 5000 varv, hade jag kunnat visa upp den vilken dag som helst för er mina herrar.
I mitt lilla samhälle hade jag nog den trögaste men mest pålitliga mopeden Husqvarna Novolett med kilrem i stället för kedja.Jag hade inte förberett mig för köpet alls. Så först när jag stod med betald moped på gatan insåg jag att den hade en helt osannolik koppling. Den högg i stället för att slira. Efter att ha måst laga den tre ggr började jag förstå hur fånigt jag måste göra för att den skulle funka bra. Jag måste trampa igång den med öppen "pysventil". KNÄPPMOPED.
DEN FÖRSTA bok jag läste med stor iver var VÅR NIMBUSFÄRD som handlade om danska killar som körde Medelhavet runt bland annat genom norra Sahara. Sannolikt 1947. De hade ganska måmnga bekymmer med motorcykeln,bensinbrist,punkade däck osv. Mötte nog rövargäng o soldater utan diciplin osv.Vi kan ju nu fundera på hur vägarna genom Turkiet såg ut år 1947. Detaljerna har jag glömt men som helhet var det en underbar bok för mig. MC-Janne. TWN-Boss.
En bok jag läst handlade både om filosofi och motorcykelturer. Den heter "Zen och konsten att sköta en motorcykel" av Pobert M Pirsig. Lite om begreppet kvalitet och kvalitetens metafysik. Faktiskt högst läsvärd, för den som har vägarna förbi ett bibliotek.
Apropå danskar, kommer jag att tänka på Sven Hassel. Vidare då till WW II
och deras krigsmaskiner. Undra hur långt före BMW hade varit sina MC-konkurrenter om de sluppit att få sina verkstäder bombade och innan dess bara inriktning på flygmotortillverkning samt krigsutrustning. Här hemma kördes det med hemvävda Monark-Albin, Husqvarna samt några några till.
Men hästkrafter fann det gott om. I ett regemente 1937, fanns det 560 hästar, 156 vagnar, 153 lätta vagnar, 1 tjänstebil på 3800 mannar. Är det bekant att Husqvarna Motorcyklar i dag är ett dotterbolag till BMW?
Vi lekte med en gammal Monark-Albin hemma i byn. För varje kolvslag blev det en liten grop i grusvägen. Kunde den varva mer än 2000 v/min är frågan?

Rödstrecket på varvräknaren på en modern japansk 4-cyl. sexhundrakubikare ligger på 14000 varv/minut. Den klarar 16000 kortare stunder. Allt ska snurra fortare numera. Ändå kvalitet: Min förra Yamaha 750 (rödstreck vid 11000) har gått 19000 mil utan att öppna motorn, enligt nya ägaren. Grejer det.

Ang. BMW: Äntligen ifatt riskokarna från japan. Härlig kvalitet men tyvärr oerhört pris.
Leif E Ström nr 15 // Du räknar upp levande hästkrafter mm .Jag är född mar 1939 och har suddiga minnen från 1944 1945. Då socknens skolgård gång på gång fylldes av regementshästar o alla slags kärror de drog med sig. Rykande kokvagnar minns jag. Tält på åkern mitt emot. Något år senare kom stridsvagnar dundrande från P regementet i Skövde.Det var vinter och man ockuperade nästan hela skolhuset inkl lärarbostad. Därtill byns Missionshus, som de visade föga aktning. Statens egen kyrka rördes inte men missionshuset for illa. Med sprit o rök o allt o ingen städning./ Åren efter kriget pågick en massiv upprustning i alla vapenslagen. Jaktplan flög ständigt över byn. HITLER var död men nu gällde det att skydda sig från STALIN.
#16,Lennart, om om-givningen haft en susning om vilka varvtalsbilder som förevisades dig då du lägrade dina fartvidunder, hade förmodligen vissa åtgärder vidtagits. Som jag ser det nu är det ingen tillfällighet att du kåserar och orerar bättre än de flesta. Men det verkar vara tillfälligheter som gjort möjligheten att vi får tillgodogöra oss dina alster på bl.a. "Såsen". Körde en Monark Blue Arrow, den behövde inga mätare alls, den parkerades lite vid sidan och så promenerades det fram till grabbarna med Triumph Bonneville, BSA, Matchless samt någon enstaka Norton. Maskinen med ständiga ramproblem.

#17, Jan Brunnegård, dina observationer angående ett ständigt surrande över ditt huvud, var en följd av att Sveriges flygvapenmakt var den näst största i västmakternas Europa.
LEIF 18 / Ja så var det o det mesta var hemmagjort av bästa klass. Gåbg på gång så tillverkade via nya sorters plan som var snarlika det bästa i USA och England. Jagh minns Tvestjärten J21 som i Enland kallades Vampire osv. Tunnan hette väl SAABRE där borta, rätt kul. Vad gäller jagare mm kunde de nästan inte räknas. Jag drev gäck med Försvaret o erbjöd mig att bli Ubåtskapten, skriftligen. Det uppskattades ej.// Sannolikt hade Sveriges regering ställts inför ett ovillkorligt val. GÅ MED I NATO ELLER SKAFFA MOTSVARANDE GREJER SJÄLVA
"19 Jan B, Så lätt man hamnar i skyn, men varför inte. Försvaret visste inte vad de gick miste om. Det där med Nato och svensk säkerhetspolitik har väl studerats till och från, vad gäller anslutningen till Nato, så var inte USA:s prio ett att Sverige skulle anslutas. Utan vara en buffertzon, mellan Kekkonens Finland och Natos Norge. Tanken var att Sverige skulle bibehållas neutralt för att inte direktkontakten med öststaterna skulle utmynna i ett totalkrig. Neutralitet, det är svår det. Svårast blr det när man skall dra gränser mellan neutralitet och åsiktsneutral.
#20) Det tyngst vägande skälet till svensk neutralitet är inte NATO utan Finlands förhållande till grannen i Öst. Enkelt uttryckt; Sovjet hade kunnat acceptera ett svenskt NATO medlemskap, men, då hade inte Finland kunnat hävda neutralitet utan tvingats in i östgemenskapen, med påföljd att gränsen mellan Sverige och Finland blivit en del av järnridån.
#21, Finland hade efter 1948 ingen neutralitet att försvara. Det 10-åriga VSB-fördraget med Sovjetunionen säger något helt annat en fri neutral nation. Att sedan Finland förbehöll sig utåt att vara neutrala, fungerade bara med Stalins goda vilja. Paasikivi som undertecknade avtalet, visste att folket måste lugnas då i princip Stalins mannar redan hade direkt inverkan på den socialdemokratiska och folkpartistiska regeringen. Då Nordiska Rådet bildades 1952, vågade inte Finland ansluta i rädslan för den goda granne i öst. Samma sak upprepades 1963, då Finland fick en plats Europarådet, men valde även den gången att inte utmana Sovjet.

Kekkonens utrikespolitik den lämnar jag över till dig Leif-Arne och de utrikespolitiska experter som inte redan kört fast.


Herrejösses, Leif har haft en Monark Blue Arrow! En 250 cc 2-cyl tvåtaktare från ILO i Tyskland. Mycket blygsam effekt, 16 hästar i en tung hoj, men med det ballaste avgasljudet i branschen sedan man kört skiten ur Rumi:s alla femtitalare.

Ljudligan leds sedan femti år av Harley. Med rakt rör förstås.

Usch så barnslig du är säger frugan. Oljud heter det.
.."fungerade bara med Stalins goda vilja".. Som med stor sannolikhet var beroende på om Sverige hade gått med i Nato eller inte. Att Sverige i praktiken hade stora informella åtaganden mot NATO och Finland mot WP är en annan sak, men de slapp trots allt en järnridå i Tornedalen. Vackert så.
Tack för dessa givande försvarsinlägg.// När Tolgfors tillträdde han man lagt ner 60 militära enheter sa han för ngn dag sedan. Själv hade han inte lagt ner något. Men invasionsförsvaret var slut o nu hade vi ett insatsförsvar på 4000 man.Det lät nästan som ett skämt./ Men Hemvärnet hade 40 000 man tyckte jag att han sa.!
Varenda krigsförbandövning jag varit med på kom fienden från öster - militären visste var vi hörda hemma även om politikerna mörkade detta.

fd Trosstropchef och sergeant.
Mycket märkligt att Sovjet accepterade detta så uppenbara dubbelspel. Fälldin hade en försvarsminister som sa att vi visste var Sverige hörde hemma. Han fick väl avgå? Men visst ska vi vara innerligt tacksamma att Järnridån inte drogs ner vid Torne Älv.
#26) Inte alls, vi övade på att "den andre" mycket väl kunde tänkas göra en kringgående rörelse, och anfalla från väster.
Värnes flyplass utanför Trondheim hade länge en svensk fanjunkare från F4 på plats som ansvarade för att faciliteter för att serva och tanka svenskt flyg hölls i god ordning
Lennart Lundwall // Jag är allvarligt oroad för att du kanske inte vet att jag som 18-20 åring hade en mkt märklig TWN BOSS 350 kubik a 18 hk. Det mkt närkliga med denna var att den hade två kolvar som gick upp samtidigt, till ett gemsamt förbränningsrum, med ett tändstift. Hade ett fantastiskt stort o tjusigt avgas ljuddämparsystem så den gick ytterst tyst. Men änå lite lugn diesel över det hela.// Tusentals sådana lär ha tillverkats under Hitlertiden o sändes mot Moskva.// Ja nog är det kul med motorcyklar även om jag nu kör el moppe. DÅ var jag modern o det är jag väl nu igen då....
Lennart, där drog du ner brallorna, men jag har dragit upp dom igen och tänker ge en simpel förklaring till framförandet av den surrande humlan.
En äldre kollega stod för ägandet. Han lät mig låna den då han skulle botanisera i det lokala kvinnliga beståndet. Ju längre tid jag var borta desto bättre tyckte han. Apropå köra för fort, som femtonåring kördes det för fort i en söderförort i Stockholm. Fordonet var en Blue Stinget vilken lämnades tillbaks utan framskärm, signalhorn och fungerande gashandtag och värre skulle det bli. I korsningen av Ringvägen Hornsgatan, blev jag av med framgaffeln och styret på en PUCH. Två färgblinda glada tyskar på en Lambretta, körde rakt in i moppen och slet av fronten. Hade de siktat lite mer i centrum hade undertecknad blivit mer stationär. I kaoset som uppstod, ville en överförfriskad medborgare undersöka om han kunde vara till någon hjälp.
Han hann aldrig, då min bästa kompis farsa körde över honom med 4:ans spårvagn. Därmed kunde han aldrig läsa vad som stod i kvällspressen dagen efter. Några som däremot var allerta var tyskarna, vilka redan dagen efter åkte hem till far min med ett förfalskat dokument som anvisade skadeståndskrav som gick att utmäta på plats. När jag kom hem från sjukhuset ville aldrig farsgubben riktigt tala om för mig hur det gick för "saxarna", och mor ville inte heller så jag tror jag vet.
Lennart jag skulle ha passat på med ljudligan när brallorna var nere.
Men jag kör ändå. För mig ligger toppen av ljud när jag hade en Vätö Cabin i början av 70-talet. Den hade en Gray Marine-motor med raka kopparrör, i vattenlinjen på akterspegeln skar centrumpunkten två centimeter för högt.
När klubbkamraterna gick förbi och hörde tomgången, tillhandahöll jag med pappersnäsdukar, till de som framför allt hade en Albin 25:a.
Nu var du rolig Leif ES men har fan hade dom färgblinda som vägrade att se rött mage att ställa krav? Som din snälle fader givetvis uppfyllde för att få en lugn stund trots att han hade en vild tonåring att handhava...

Jan Brunnegård: Himmel & pannkaka om du kunde visa mig din TWN BOSS 350. En parallelltwin med ETT förbränningsrum - jag blir stum... Nu ska jag googla på dessa uppgifter. 2-takt? Det verkar 4-takt banne mig.
Plötsligt en dag då jag var 18 år 1957 så stod den där. bara måste köpa den,Jah var tekniskt mkt okunnig. Tog tid innan jag förstod det märkliga med denna maskin. Har sökt mkt på den o funnit mycket.. Undvall tackas för undsättning.Jag hade vanlig sadel, bilden har s k limpa. Plus sidvagn då. Under studier på Folkhögskola fick jag akut brist på pengar o sålde den. Den sorgligaste affär jag gjort.
TWN fanns också som 250 kubik och jag har sett sådana till salu på nätet några ggr. Både renoverade och skramliga.// Innan hade jag en tysk skoter a 125 kubik NSU Prima, sensationellt nog med självstart. Även renoverade sådana har jag sett på Blocket. / Jag borde ha haft båda maskinerna kvar att visa upp i vårsolen. Avgasrören på Bossen var imponerande...
#29 Mycket intressant Janne. Kände inte till denna motorkonstruktion tidigare och trodde först att du pratade om en "opposed piston engine" [länk] . Information om "split single" som din mc hade, finns här [länk]
FINT CMO Tjeckiska JAWA hade också en märklig motor. Nyhetsdax Återkommer...
Den här artikeln är ju en fin nostalgitripp - med gamla Novolette som jag minns mycket väl. Själv har jag aldrig varit motorintresserad, men när jag var 13 år tog jag rälsbuss från Emmaboda till Karlskrona och köpte av en f.d. kompis en begagnad moped för 300 kr. Det var en DKW och det som var lite ovanligt var att den var treväxlad. Alla mina kompisar körde tvåväxlde Puch (österrikisk tror jag - fanns i färgerna rött och svart), men jag hade alltså en treväxlad moped, vilket gav en viss status. Jag snirklade mig sedan de drygt sju milen från Karlskrona till hemorten - körande på småvägar för att inte råka ut för polisen - och kom så småningom hem, medveten om att sju mil på moped en kylig vårdag är ganska påfrestande. Men det gick bra i alla fall och så körde jag omkring på mopeden tills jag fyllde femton. Då -när jag hade åldern inne - tröttnade jag på mopeden och började gå och cykla i stället.
28/ Det är min erfarenhet också. Vi fick oss aldrig itutat att "fienden kommer från öster" - även om alla givetvis visste att om den kom så kom den knappast från väster. Däremot var väl programmet att om det hade smällt så hade polackerna oss på sin lott. Och det hade vi ju givetvis klarat lätt. De facto hade vi ett enormt starkt invasionsförsvar utmed våra kuster. Själv var jag krigsplacerad i Skåne och det hade kostat mycket att ta sig i land där - och det var väl egentligen hela strategin. Det skulle kosta mer än det smakade.

GunnarL/ f.d. sambandsofficer och fänrik.
Njut av en DKW Hummel. 3-växlad, lätt att vässa, mjuk motorgång, bakfjädring. Den bästa mopeden, tillsammans med Zündapp. Basta.
Då har jag läst de två länkarna men är ledsen för att jag saknar all teknisk fysisk utbildning men jag har alltid varit högintresserad av motorer mm./ Ja bilderna visar mycket väl hur två kolvar samtidigt gick upp till gemensam kammare på min TWN. Däremot synes inte dessa maskiner ha tillverkats under Kriget. /Jag minns JAWA maskiner från ca 1955. De hade en Y formar vevstake med två kolvar på som liksom vippade lite i förhållande till v varandra. De hade ett speciellt ljud och påstods dra lite bränsle./ Jag har berättat för många om min TWN och många har inte trott mig. "Ett tändstift för två cylindrar, omöjligt". Ha en god kväll.
GunnarL / Fin berättelse. Ofattbart att Huskvarna kunde göra ngt så dumt som en hhuggkoppling BLÄ ....
SAAB o DKW hade samtidigt trecylindriga tvåtaktsmotorer som funka fint o rätt starkt.Från början rök de väl mkt men så lärde man sig att slå i mindre olja./ Så fanns det bilar med bakvända motorer,växellådan satt alltså framför motorn. Det har funnit mkt kul ghrejer.../ Nu skulle j jag vilja skriva en riktig artikel om misslyckade hybrider...om jag får ork.
42/ Tack för det Janne B! Hur som helst väcker den här artikeln en massa goda minnen hos mig. Man minns barndomens femtiotal och en hel del personer som körde omkring på sina Novolette eller i rykande tvåtaktiga SAAB-bilar - eller för den delen DKW också. Nu är alla dessa människor borta men i tanken finns de ju kvar, och en sån här artikel får en att minnas - både personer och miljöer. Så tack Lundwall för en fin artikel!
En del har beskrivit motorljud som musik. Här en som verkligen gör musik av motorljud. Olle Hemmingsson spelar tillsammans med en Volvo Viktor (?). Olle bor i Hallen, söder om Storsjön i Jämtland. [länk]
GunnarL 44 / Visst är det så att vi förbinder bilar etc med vissa människor och tvärtom. I min nuvarande livssituation sparar jag på goda minnen.// För mig o Undvall kan det också övergå i musik.Jag har haft över 20 bilar och minns mycket om dem - öäven musiken. Från hundkoja till extra stor Cittra DS förlängd.
Citroen gjorde under ca 10 år en BX serie med lite olika extranamn. Jag hade en sådan i kanske 2 år och den var en medelväg mellan det stora o lilla för detta märke. Helt skön att köra men dyr att äga. Kan ibland se de få som är kvar på Blocket....
GunnarL: Det blir nog mer motornostalgi om jag känner mitt ostyriga klaviatur rätt. Sånt är kul/LL
Min favorit [länk]

(Dubbelverkande tvåtakts-diesel, 22000 hästar)

Min moppe var f.ö en Rex Comet Cross med sachsmotor. Trimmad med "fem-halva" och "drevad".
Det var ju lite roligt med alla dessa minnen om diverse fordon som vi har haft genom livet. Jag kom på att jag faktiskt hade ytterligare en moped - fast det var under mina år i Lund. Det var en Monarped (fanns det någon sådan?)tror jag och den var enväxlad och en sån som man måste trampa igång. Dess historia är egentligen bättre än själva mopeden. Den tillhörde min morbror som hade seglat på de sju haven och sett samtliga världsdelar. När han blev i 45-årsåldern så hängde han emellertid upp sin hatt och bosatte sig i Smedby (strax utanför Kalmar) och blev maskinchef på Ölandsfärjorna. I tjugo år körde han dagligen på sin Monarped till jobbet och när han gick i pension så fick jag den. Jag hade den i fyra veckor i Lund och sen blev den stulen. Men den var till nytta - för tvärt emot vad man tror så är Lund en stad med ganska stora nivåskillnader.
47/ Janne B, Jag ligger nog också på ett tjugotal bilar genom åren. Mitt första köp var en Morris Minor för 700 kr - varefter jag nog kostade på den 5000 i reparationer för den krånglade hela tiden. Därefter följde en Volkswagen för 800 kr som aldrig kostade ett öre i reparationer men som var olidligt kall på vintern och olidligt varm på sommaren. Och så köpte man med tiden upp sig lite grann - och så kom jag in i tjänstebilseran, då man alltid hade flotta, dyra och fräscha bilar. Nu är jag tillbaka på noll igen och kör enkelt och funktionellt. En Volvo V40 och en Mitsubishi Colt är familjebilarna just nu. Dagarna efter påsk skall jag hjälpa min dotter att skaffa något vettigt. Hon kör i dag en veteranbil (Saab 90, modell 1984) och nu skall vi hitta något modernare.
Jag hade åxå en Monarped, den var 2 växlad (handväxel) och försedd med trampor. Jag blev svårt mobbad för denna Monarped av de som hade poppigare mopeder av märke Zündapp och Puch. Inte blev det bättre av att första bilen var en SAAB av 64 årsmodell, man fick så att säga lära sig planera omkörningarna. Paradoxalt var den en SAAB 9-3 Aero som kostade mig mitt körkort många år senare. Det fick bli dieselbil. Numer är mitt favoritfordon en räjsercyckel med tubdäck. Volvon brukas mest till helgerna för att köra men pinaler från byggvaruhuset.
CMO Kul att du visar upp din tekniska ådra här, en ny sida hos dig som jag inte sett förut.
GUNNARL Visst fanns Monarped i olika färger. Kunde fås med stänkskydd så gentlemän inte smutsade ner byxorna, halvvägs som en skoter.Sågs på gatorna i Vårgårda...
GunnarL 53/ Min första bil var också Morris Minor. Körde den som socialpraktikant på gatorna i Skellefteå lånad av chefen.Han sa att den kördes i Indien o borde då hålla i Skellefteå också.JUST NU är det nog bästa tänkbara marknad att köpa en modern SAAB för små pengar.
Jag tittar nästan dagligen på salubilar på Blocket, Älvsborgslän. För mig mkt roande trots rätt tom plånbok.Men jag vill ju hänga med liksom.../ Nu minns jag att jag som ung student i Umeå köpte mig en bil som hette MG = Morris Garage. En lite upptrimmad stylad Morris 1300 enligt BMCs recept med dess speciella fjädring. Den var kul o imponerade på omgivningen.
Ja du Undvall. Vi som körde omkring med svenska mopeder blev rätt moppade förlåt mobbade, för de var ju lagliga från grunden. De tyska o österrikiska mopederna var ju gjorda för ett högre fartregister, men lite strypta här. Men det gick ju att ändra på. Polisen i Vårgårda Alingsås la ner mkt möda på att jaga dessa snabba mopeder men det hjälpte nog inte alls...Många killar hade såväl stora som små cylindrar på gång, fanns nog en svart marknad...
#54, Leif-Arne, dina kompisar var ovetandes vilka pärla du hade mellan fötterna. Om det var en Monarped med Pilotmotorn så var den en variant av Rexmotorn, och tillverkades hos Rex Motorenweke i Tyskland. Min kompis som jobbade hos Bosse Rindar, på den tiden Sveriges största återförsäljare av BMW motorcyklar, han visste hur man trimmade för att köra södra Stockholms snabbaste moppe. Trots att den hade kalldragna stålrör med ut- och invändiga förstärkningar i ramen, så kunde man se att motorkraften hade vridit ramen så kraftigt att spårskillnaden mellan fram- och bakhjulet, diffade på mer än 10 cm. Jag minns hans kaxiga stil när han for fram, då framgaffeln i original var extremt hög och han framförde vidundret sittandes som han hade damsadel (bägge benen på samma sida). Motorn satt även på Kroon och Örnen.
Leif, vilken underbar berättelse.Med lite saker som jag inte visste om./ För yngre personer måste vi väl ockso kort berätta att det fanns på 1950 talet livsfarliga leksaker som hette BMW Isetta, FULDA Mobil och Messersmith. De första lita klena men Messersmithen såg ut som ett jaktplan som tappart vingarna och gick därefter. Hade först en klen motor och sedan en allrt för stark motor. Kunde komma upp i 120 km i timmen sas det. Modellen ska ha råkat ut för flera svåra olyckor då de små hjulen gick ner i hål i asfalten etc.Jag tror att det fanns ca 10 olika märken på dessa småbilar som nog reg som motorcykelbilar. NOLL säkerhetskaross. De som hade enda dörren rakt fram var svåra att ta sig ur vid en krock.// Ja så hade vi trehjulig Shopper som med dåtidens språk kallades Invalidmoped, den gick så långsamt så där blev nog inte många olyckor./ God lördag som är kall men ganska klar.
#JanneB, den här resan tar aldrig slut. Det Lennart började med, beskriver den tid i en människas liv då upplevelser skapar individer.
BMW Isetta, givetvis hade min kompis på BMW, en Isetta, en trehjulig 59:a som egentligen var en motorcykelbil. Men när han satt tillsammans med en brud med näsorna tryckta mot vindrutan på den dörr som satt framtill, för att stiga av och på, minns jag att han såg inte lika uppkäftig ut som när han satt på den trimmade "Piloten".

Själv var man heller inte så kaxig då svågern bjöd på skjuts i hans microbil FIAT 500. Vid ett tillfälle knökte han in 4 vuxna och två barn. Eftersom undertecknad var nästan två meter, fick jag sitta fram med nerdragen halvsufflett. Huvudet och hals var då över tak och övriga trafikanter bromsade in och fällde kommentarer. Överlevde, men det gjorde nästan inte hans mamma då de färdades en kall vinter mellan Stockholm och Kinna. Bilen hade inge kupé-värme och hon förfrös sig svårt.
Gomorron mopedismens nostalgiska meddebattörer! Då ni nu slunkit in på MC-bilar, hybriden mellan moped och personbil som fick köras med MC-körkort, så måste jag bidra med följande helt sanna skröna:
Min vän Kalle Lokvist, 4-5 år äldre än jag, körde glad sin Messerschmitt, ett trehjuligt flygplansliknande fordon. Som konstruerats då Hitlers flygplanstillverkare måste byta produkt efter kriget. Enkelt beskriven: Ta bort vingarna, två hjul fram, ett i bak drivet av en 200 cc tvåtaktsmotor. Genomskinlig takhuv som ett flygplan. Boende i Väsby glesbygd kör han hemåt en sen kväll på den smala, mycket glest trafikerade grusvägen, lite småfull. Snön yr och vägen, glaserad av det underkylda regnet, är alltför hal för några hundra kilo Messerschmitt i god fart. Ekipaget snurrar i kurvan, glider över dikeskanten, välter ner i diket med huven nedåt. Huven är ledad vid sidan som flygplanshuvar ofta är, så där sitter Kalle inlåst, i taket på sitt uppochnedvända fordon och tackar makterna för att diket råkar vara tomt på vatten... Mannen som i morgonljuset ser tre små hjul och ett underrede i dikets dunkla djup orkar faktiskt lyfta fordonet lite åt sidan så vår frusne haverist kan krypa ut i friheten, skakande av köld... Då föddes en vandringshistoria.

En annan Väsbybo körde sin BMW Isetta av misstag in i en snöhög. Instegsdörren var fram på fordonet... Någon sa att han fick sitta där till snösmältningen. Tja, inte vet jag.
Hoppas att denna berättelse är en skröna// Messerschmitt var nog det populäraste o mest hållbara märket. Men det sägs att vid ett tillfälle så skulle en bärgningsbil spänna en vajer över vägen för att dra upp en dikeskörare. Då kommer en Messer,vajern skär av glashuven på fordonet - samt även huvudet halsen på den som satt i.Ska ha skett vid Linköping, men aldrig fått det bekräftat./ jag har mått illa av detta mkt länge o bara hoppats att det är en skröna.
2013-06-18 00:00 slängde Sourze sitt gamla forum, och öppnade ett nytt.  Detta arkiv är ett led i dokumentationen av Sourzes nu avslöjade men ej erkända politiska agenda.  Detta avslöjades i det gamla forumet som nu är borttaget av Sourze, men här för några år bakåt delvis räddat.

Referenser:  "Dynamisk Fångst" (Leif Erlingsson 2013-06-11), "Sourze förbjuder förklaringar" (Leif Erlingsson 2013-06-10).
Länk till ett särskilt signifikant men från Sourze utrensat inlägg:  Jante vs. Frihetsmänniska dialogen i Ovetenskapsparadigmet tråden.
Sedan 2013-05-07 är ett flertal gamla Sourze författare och forumister blockerade från att skriva på forumet.  Bl.a. undertecknad.  [Länk till denna tidpunkt.]

Detta är långt större än Sourze.  För ett antal år sedan studerade jag kommentarscensuren i DN där den i en artikel angripen person som i artikeln påstods inte kunna belägga sina påståenden gång på gång fick kommentarer där han just visade belägg för det han påstods inte kunna belägga bortrensade inom minuter.  Även andra som la in kommentarer med belägg för samma påståenden fick sina kommentarer omedelbart bortrensade.  Vid detta tillfälle satt jag och laddade om denna kommentarstråd hela tiden och sparade samt såg vad som rensades.  Har bloggat om det, se "Censurien på DN" från 2 juni 2009.
Vid den tiden var Sourze-rävarna helt omedvetna om slikt.
Vid den tiden var därför jag enligt den allmänna meningen på Sourze en ond person, det skrevs mycket negativt om mig.
Mycket medvetet har jag arbetat för att bilden av mig ska bli en annan, utan att någonsin ha backat i sak.
Det har lyckats.  Över förväntan.  Det är det som "är problemet".  Och "lösningen" blev att blockera ett antal debattörer.  Att rensa ut det gäng som börjat vakna.  Som alltså inte kan göra inlägg.

Forumister som fortfarande anses ofarliga kan dock tills deras status också ändras fortfarande öppna upp kommentarstrådarna till egna och andras artiklar med det enkla tricket att titta vilket siffertal som står som del av artikellänken, addera ett till detta tal, och stoppa in det i denna länk istället för nollorna:  http://www.sourze.se/forum/thread/00000000/page1

Men själv har jag nu den dokumentation jag behöver.  Jag gjorde det övertydligt vilka processer det här rör sig om.  Hela mitt Sourze projekt har handlat om att "röka ut" dessa krafter och energier.  De är nu mycket synliga.  Det är väldigt tydligt vad som inte får vara kvar på "fria" diskussionsforum.  Inget som verkligen visar hur vi begränsas i vårt tänkande från att skapa en bättre värld får finnas kvar.  Vi får INTE förstå hur vi kan göra oss oberoende av våra slavdrivare genom att vi själva kan skapa allt välstånd vi kan önska oss.

Allt Gott,
Leif Erlingsson
Länk till ett särskilt signifikant men från Sourze utrensat inlägg:  Jante vs. Frihetsmänniska dialogen i Ovetenskapsparadigmet tråden.
Se även Leif Erlingsson som det tidigare såg ut på gamla Sourze.se:

http://freedom.lege.net/Spegel_av_Leif_Erlingssons_Sourze_profil_med_artiklar/

Sparad kopia av gamla sidan http://www.sourze.se/__10707529_a.asp som inte längre finns kvar:
Leif Erlingsson
SKRIBENTPROFIL
Beskriv dig själv:  Tankebrytare
Antal bidrag:  12
Länkar:
http://lege.net/
http://blog.lege.net/
http://leiferlingsson.lege.net/
http://leiferlingssonsartiklar.lege.net/
http://freedom.lege.net/Leif_Erlingsson/
http://lege.net/Leif_Erlingsson_efter_20130216/
E-post:  leif@lege.net
Sysselsättning:  Holistisk detektiv
Intressen:  Förstå
Brinner för:  Hela det nu
Brinner inte för:  Förtryck
Varför jag läser och/eller skriver på Sourze:  Jag är vilseledaren, som förvirrar dig till att tänka själv.
Vill jag säga till Sourze läsare:  Mitt och ditt ansvar är att vara autentiska, att leva och att kommunicera.  Att vara levande.  Politisk korrekthet är motsatsen till att plocka russinen ur alla ideologier, religioner, tankesystem för att uttrycka sin egen sanning.  Om en sionist eller nazist eller marxist eller scientolog eller mormon säger en sanning så är den lika sann som om din mamma säger den.  Sanning kan aldrig smittas.  Den som säger något annat sysslar med hjärntvätt, antagligen för att han/hon är hjärntvättad.  Det har vi alla varit.
Favoritskribent på Sourze:  Michael Delavante
Jag rekommenderar
Bok:
  The Source Field Investigations, David Wilcock
Musik:  We Want Your Soul, Freeland, Peace Not War, Vol 2
Film:  Eyes Wide Shut (1999)

Länk till nuvarande Sourze:  http://sourze.se/ .