De avklädda fångarna tvingades stå på händerna med benen mot en vägg, slogs med elstavar om de vägrade säga "jag är bög", och den som sa det måste krypa på knä fram till officeren och kyssa hans hand. Ahmad al-Gendi, hjälpsam, fredlig och av många älskad aktivist som varit med i alla demonstrationer de sista två åren hittades död med tydliga spår efter tortyr över hela kroppen. Mursis justitieminister föregick obduktionsläkarnas rapport och tillkännagav att Ahmad dog efter att ha blivit påkörd av en bil, vilket förstås blev också utslaget i läkarnas obduktionsrapport. Det var inte förrän en folkstorm bröt ut på samtliga medier som läkarna såg sig tvungna att revidera sin rapport för att nu inkludera "möjligtvis också tortyr förutom bilpåkörningen"! Berättelserna är så många och så grova men gör även så att motståndsviljan ökar istället för att brytas ner. På ONTV bjöd journalisten Yusri Foda en av de frisläppta killarna till sitt program. Killen var så nedslagen att han inte pallade titta upp en enda gång i kameran under hela programmet. Han berättar skakande men bestämd om hur han blivit uppringd av en polis som hotade honom med att aldrig mer få se sin nioårige son om han talade ut till median. Han hade samtalet inspelat på sin mobil! Journalisten Yusri Foda är själv en av de 100 offentliga personer som idag finns på en dödslista som extrema islamistgrupper låtit cirkulera på nätet, förutom deras satellittevesända fatwor om vilka politiker och journalister som man bör likvidera först. Hur kommer nu den nye allmänne åklagaren (som anses gå Brödraskapets ärenden) att reagera på alla dessa avslöjanden? Egyptiska domstolar verkar maktlösa inför dessa morduppviglare, nu när själva den konstitutionella domstolen belägras av islamistiska mobbar och självständiga domare hotas till livet.

Mordet på vänsteraktivisten och partiledaren Belaid i Tunisien skedde två dagar efter en islamistisk fatwa mot hans liv. Liknande fatwor mot egyptiska journalister, politiker och intellektuella har nu utfärdats via s.k. "religiösa" satellitkanaler, finansierade av wahhabiter från den arabiska halvön. Egyptens civila samhälle håller andan för denna andra "fath", erövring, som kommer österifrån, nu stärkt av petrodollars. Det enda positiva idag är att vi vet att islamisterna håller på att förlora det muslimska folkets stöd i Egypten. I trettio år hade vi blivit itutade myten att islamisterna utgör 90 procent av det egyptiska folket. Sanningen är snarare motsatsen. De aktiva, "betalande" medlemmarna i Muslimska brödraskapet utgör högst en halv miljon, 0,6 procent av folket! Och de övriga islamistiska partierna tillsammans kan uppvisa ännu färre antal. Utan oljepengarna från den arabiska halvön hade dessa aldrig kunnat vinna så många fattiga röster som de gjort i valet, något som bevisats under den sista folkomröstningen då islamisterna, trots det öppna fusket, även det filmat och utlagt på youtube, inte lyckades få mer än 63 procent av de blott 30 procenten av alla röstberättigade egyptier som gick till valurnorna. Folket bojkottade helt enkelt denna omröstning som gällde den nya författningen, och som inte kan sägas vara representativ för folkviljan. Detsamma lär ske under de kommande parlamentsvalen i april. Stora delar av oppositionen har redan uppmanat sina anhängare att bojkotta valet. Mursi och hans regering inför rätta! är snarare deträtta budskapet.

Hela Egypten slogs med häpnad för inte länge sen av Mursis premiärminister och hans televiserade tal om bondekvinnorna i Bani Soueif och deras hemliga sexuella eskapader ute på fälten, "när majsen är hög och deras män går till moskén för att be gryningsbönen", och om deras "bristande amningshygien som gör att spädbarnen får diarré"! Varför just Bani Soueif (en stad som ligger 20 mil söder om Kairo), undrade någon? Har premiärministern något otalt med just den provinsen? Jodå, premiärministern hade hört talas om att sådant föregick (eskapader i majsfälten) så sent som 2004. Som om Egypten inte hade akuta, reella problem som borde uppmärksammas av landets premiärminister, den systematiska tortyren på samtliga polisstationer, till exempel, eller hur man ska tillgodose Världsbankens krav när lånet blir ett faktum! Nej, premiärministern lovade att slå ner på demonstranterna med järnhand istället. Sådant tal gillas av bankirerna! Hursomhelst besvarade folket och kvinnorna i Bani Soueif talet med att lägga sig på järnvägsrälsen och stoppa alla tåg på väg mellan Kairo och Aswan! Och det var samme minister som den amerikanske höken, John McCain, beskrev som en "amazing man" vid sitt senaste besök i landet! Nu förstår jag varför! Med sådana politiker vid rodret kan Egypten aldrig utgöra något hot mer än mot sina egna barn och kvinnor! Men revolutionen har knappt börjat!